Psaltaren 49

1 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,

Przedniejszemu śpiewakowi z synów Korego psalm. Słuchajcie tego wszystkie narody; bierzcie to w uszy wszyscy mieszkający na okręgu ziemi!

2 både låga och höga, rika såväl som fattiga.

Tak z ludu pospolitego, jako z ludzi zacnych, tak bogaty jako ubogi!

3 Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.

Usta moje będą opowiadały mądrość, a myśl serca mego roztropność.

4 Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.

Nakłonię do przypowieści ucha mego, wyłożę przy harfie zagadkę moję.

5 Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?

Przeczże się mam bać we złe dni, aby mię nieprawość tych, którzy mię depczą, miała ogarnąć?

6 De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.

Którzy ufają bogactwom swoim, a w mnóstwie dostatków swoich chlubią się.

7 Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.

Gdyż brata swego nikt żadnym sposobem nie odkupi, ani może dać Bogu okupu jego zań.

8 För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,

(Albowiem drogi jest okup duszy ich, i nie może się ostać na wieki.)

9 så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.

Aby żył na wieki, a nie oglądał grobu.

10 Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.

Bo widzimy, iż i mądrzy umierają, głupi i szalony zarówno giną, a zostawiają, obcym bogactwa swoje.

11 De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.

Myślą, że domy ich są wieczne, a przybytki ich trwają od narodu do narodu; przetoż je nazywają od imion swych na ziemi.

12 Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

Ale człowiek we czci nie zostaje, podobnym będąc bydlętom, które giną.

13 Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)

Takowa myśl ich głupstwem ich jest, a przecież potomkowie ich pochwalają to usty swemi. (Sela)

14 Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)

Jako owce w grobie złożeni będą, śmierć ich strawi; ale sprawiedliwi panować będą nad nimi z poranku, a kształt ich zniszczony będzie w grobie, gdy ustąpią z mieszkania swego. (Sheol h7585)

15 Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)

Ale Bóg wykupi duszę moję z mocy grobu, gdy mię przyjmie. (Sela) (Sheol h7585)

16 Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.

Nie bójże się, gdy się kto zbogaci, a gdy się rozmnoży sława domu jego.

17 Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.

Bo umierając nie weźmie nic z sobą, ani za nim zstąpi sława jego.

18 Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,

A choć duszy swej za żywota swego pobłaża i chwalono go, gdy sobie dobrze czynił:

19 så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.

Przecież musi iść za rodziną ojców swych, a na wieki nie ogląda światłości.

20 En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.

Owóż człowiek, który jest we czci, a nie zrozumiewa tego, podobny jest bydlętom, które giną.