< Psaltaren 41 >

1 För sångmästaren; en psalm av David. Säll är den som låter sig vårda om den arme; honom skall HERREN hjälpa på olyckans dag.
Psaume de David, [donné] au maître chantre. Ô que bienheureux est celui qui se conduit sagement envers l'affligé! l'Eternel le délivrera au jour de la calamité.
2 HERREN skall bevara honom och behålla honom vid liv, han skall prisas säll i landet. Icke skall du överlämna honom åt hans fienders vilja!
L'Eternel le gardera et le préservera en vie; il sera même rendu heureux en la terre; ne le livre donc point au gré de ses ennemis.
3 HERREN skall på sjukbädden stå honom bi; vid hans krankhet förvandlar du alldeles hans läger.
L'Eternel le soutiendra [quand il sera] dans un lit de langueur; tu transformeras tout son lit, [quand il sera] malade.
4 Så säger jag då: HERRE; var du mig nådig; hela du min själ, ty jag har syndat mot dig.
J'ai dit: Eternel! aie pitié de moi, guéris mon âme; quoique j'aie péché contre toi.
5 Mina fiender tala vad ont är mot mig: "När skall han dö och hans namn förgås?"
Mes ennemis [me souhaitant] du mal, disent: Quand mourra-t-il? et quand périra son nom?
6 Kommer någon och besöker mig, så talar han falskhet; hans hjärta samlar åt honom vad ondskefullt är; sedan går han ut och talar därom.
Et si quelqu'un d'eux vient me visiter, il parle en mensonge; son cœur s'amasse de quoi me fâcher. Est-il sorti? il en parle dehors.
7 De som hata mig tassla alla med varandra mot mig; de tänka ut mot mig det som är mig till skada.
Tous ceux qui m'ont en haine murmurent sourdement ensemble contre moi, [et] machinent du mal contre moi.
8 "Ohjälplig ofärd har drabbat honom, han som ligger där skall icke mer stå upp."
Quelque action, [disent-ils, telle que] les méchants [commettent], le tient enserré, et cet homme qui est couché, ne se relèvera plus.
9 Ja, också min vän, som jag litade på, han som åt mitt bröd, lyfter nu mot mig sin häl.
Même celui qui avait la paix avec moi, sur lequel je m'assurais, [et] qui mangeait mon pain, a levé le talon contre moi.
10 Men du, HERRE, var mig nådig och upprätta mig, så vill jag vedergälla dem.
Mais toi, ô Eternel! aie pitié de moi, et me relève; et je le leur rendrai.
11 Att du har behag till mig, det vet jag därav att min fiende icke får jubla över mig.
En ceci je connais que tu prends plaisir en moi, que mon ennemi ne triomphe point de moi.
12 Ty mig uppehåller du, för min ostrafflighets skull, och låter mig stå inför ditt ansikte evinnerligen. ----
Pour moi, tu m'as maintenu dans mon entier, et tu m'as établi devant toi pour toujours.
13 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Amen, Amen. Andra boken
Béni soit l'Eternel, le Dieu d'Israël, de siècle en siècle. Amen! Amen!

< Psaltaren 41 >