Psaltaren 34

1 Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg. Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.

Blagosiljam Gospoda u svako doba, hvala je njegova svagda u ustima mojima.

2 Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.

Gospodom se hvali duša moja; neka èuju koji stradaju, pa neka se raduju.

3 Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.

Velièajte Gospoda sa mnom, uzvišujmo ime njegovo zajedno.

4 Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.

Tražih Gospoda, i èu me, i svijeh nevolja mojih oprosti me.

5 De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.

Koji u njega gledaju prosvjetljuju se, i lica se njihova neæe postidjeti.

6 Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.

Ovaj stradalac zavika, i Gospod ga èu, i oprosti ga svijeh nevolja njegovijeh.

7 HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.

Anðeli Gospodnji stanom stoje oko onijeh koji se njega boje, i izbavljaju ih.

8 Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.

Ispitajte i vidite kako je dobar Gospod; blago èovjeku koji se uzda u nj.

9 Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.

Bojte se Gospoda, sveti njegovi; jer koji se njega boje, njima nema oskudice.

10 Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.

Lavovi su ubogi i gladni, a koji traže Gospoda, ne premièe im se nijednoga dobra.

11 Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.

Hodite, djeco, poslušajte me; nauèiæu vas strahu Gospodnjemu.

12 Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?

Koji èovjek želi života, ljubi dane da bi vidio dobro?

13 Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.

Ustavljaj jezik svoj oda zla, i usta svoja od prijevarne rijeèi.

14 Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.

Kloni se oda zla, i èini dobro, traži mira i idi za njim.

15 HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.

Oèi su Gospodnje obraæene na pravednike, i uši njegove na jauk njihov.

16 Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.

Ali je strašno lice Gospodnje za one koji èine zlo, da bi istrijebio na zemlji spomen njihov.

17 När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.

Vièu pravedni, i Gospod ih èuje, i izbavlja ih od svijeh nevolja njihovijeh.

18 HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.

Gospod je blizu onijeh koji su skrušena srca, i pomaže onima koji su smjerna duha.

19 Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.

Mnogo nevolje ima pravednik, ali ga od svijeh izbavlja Gospod.

20 Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.

Èuva Gospod sve kosti njegove, nijedna se od njih neæe slomiti.

21 Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.

Bezbožnika ubiæe zlo, i koji nenavide pravednika prevariæe se.

22 Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.

Gospod iskupljuje dušu sluga svojih, i koji se god u njega uzdaju, neæe se prevariti.