Psaltaren 23

1 En psalm av David. HERREN är min herde, mig skall intet fattas,

Psalm Davidov; Gospod je pastir moj; slabo se mi ne more goditi.

2 han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro,

Na pašnikih travnatih skrbi da ležim, poleg tihih vodâ me vodi.

3 han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.

Pokojno dela dušo mojo, po pravice stezah me vodi, zavoljo svojega imena.

4 Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.

Tudi ko bi hodil po dolini smrtne sence, ne bal bi se zlega, ker ti si z menoj; šiba tvoja in palica tvoja tolažiti me.

5 Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.

Pred menoj napravljaš mizo, sovražnikom mojim nasproti; z mazilom maziliš glavo mojo, kupa moja je polna do vrha.

6 Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i HERRENS hus, evinnerligen.

Zgolj dobrota in milost bodeti me spremljale vse dnî življenja mojega; in pokojen bodem v hiši Gospodovi, dokler bodejo dolgi časi.