Psaltaren 146

1 Halleluja! Lova HERREN, min själ.

My soul, praise the Lord.

2 Jag vill lova HERREN, så länge jag lever, jag vill lovsjunga min Gud, så länge jag är till.

I will praise the Lord, while I live; I will sing to my God, while I am.

3 Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.

Put not your trust in princes mortals, in whom is no help.

4 Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.

When their breath goes out, they go back to the dust: on that very day their purposes perish.

5 Säll är den vilkens hjälp är Jakobs Gud, den vilkens hopp står till HERREN, hans Gud,

Happy those whose help is the God of Jacob: whose hope is set on the Lord their God,

6 till honom som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, till honom som håller tro evinnerligen,

the Creator of heaven and earth, the sea, and all that is in them. He remains eternally loyal.

7 som skaffar rätt åt de förtryckta, som giver bröd åt de hungrande. HERREN löser de fångna,

For the wronged he executes justice; he gives bread to the hungry; the Lord releases the prisoners.

8 HERREN öppnar de blindas ögon, HERREN upprättar de nedböjda, HERREN älskar de rättfärdiga,

The Lord gives sight to the blind: the Lord raises those who are bowed. The Lord loves the righteous.

9 HERREN bevarar främlingar, faderlösa och änkor uppehåller han; men de ogudaktigas väg vänder han i villa.

The Lord preserves the stranger, upholds the widow and orphan, but the wicked he leads to disaster.

10 HERREN är konung evinnerligen, din Gud, Sion, från släkte till släkte. Halleluja!

The Lord shall reign forever, your God, O Zion, to all generations. Hallelujah.