Psaltaren 12

1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

To the chief Musician. Upon Sheminith. A Psalm of David. Save, Jehovah, for the godly man is gone; for the faithful have failed from among the children of men.

2 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

They speak falsehood every one with his neighbour: [with] flattering lip, with a double heart, do they speak.

3 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

Jehovah will cut off all flattering lips, the tongue that speaketh proud things,

4 dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"

Who have said, With our tongue will we prevail, our lips are our own: who [is] lord over us?

5 "Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."

Because of the oppression of the afflicted, because of the sighing of the needy, now will I arise, saith Jehovah, I will set [him] in safety, at whom they puff.

6 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

The words of Jehovah are pure words, silver tried in the furnace of earth, purified seven times.

7 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.

Thou, Jehovah, wilt keep them, thou wilt preserve them from this generation for ever.

8 Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.

The wicked walk about on every side, when vileness is exalted among the children of men.