Psaltaren 106

1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

Хвалите Господа, јер је добар, јер је довека милост Његова.

2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?

Ко ће исказати силу Господњу? Испричати сву славу Његову?

3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.

Благо онима који држе истину и творе право свагда!

4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,

Опомени ме се, Господе, по својој милости к народу свом; походи ме помоћу својом,

5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.

Да бих видео у добру изабране Твоје, веселио се у весељу народа Твог, хвалио се заједно с наследством Твојим.

6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.

Згрешисмо с оцима својим, постасмо кривци, безаконици.

7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.

Оци наши у Мисиру не разумеше чудеса Твојих, не опомињаше се великих милости Твојих, и викаше крај мора, крај Црвеног Мора.

8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.

Али им Он поможе имена свог ради, да би показао силу своју.

9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.

Запрети Црвеном Мору, и пресахну; и преведе их преко бездане као преко пустиње;

10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.

И сачува их од руке ненавидникове, и избави их из руке непријатељеве.

11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.

Покри вода непријатеље њихове, ниједан од њих не оста.

12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.

Тада вероваше речима Његовим, и певаше Му хвалу.

13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.

Али брзо заборавише дела Његова, и не почекаше воље Његове.

14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.

Полакомише се у пустињи, и стадоше кушати Бога у земљи где се не живи.

15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.

Он испуни молбу њихову, али посла погибао на душу њихову.

16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.

Позавидеше Мојсију и Арону, ког беше Господ осветио.

17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.

Раседе се земља, и прождре Датана и затрпа чету Авиронову.

18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.

И спали огањ чету њихову, и пламен сажеже безбожнике.

19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;

Начинише теле код Хорива, и клањаху се кипу.

20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.

Мењаху славу своју на прилику вола, који једе траву.

21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,

Заборавише Бога, Спаситеља свог, који је учинио велика дела у Мисиру,

22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.

Дивна у земљи Хамовој, страшна на Црвеном Мору.

23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.

И хтеде их истребити, да Мојсије изабраник Његов не стаде као у раселини пред Њим, и не одврати јарост Његову да их не истреби.

24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.

После не марише за земљу жељену, не вероваше речи Његовој.

25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.

Побунише се у шаторима својим, не слушаше глас Господњи.

26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,

И Он подиже руку своју на њих, да их побије у пустињи,

27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.

Да побије племе њихово међу народима, и расеје их по земљама.

28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.

И присташе за Велфегором, и једоше принесено на жртву мртвима.

29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.

И расрдише Бога делима својим, и удари у њих погибао.

30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;

И устаде Финес, и умилостиви, и престаде погибао.

31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.

И то му се прими у правду, од колена до колена довека.

32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.

И разгневише Бога на води Мериви, и Мојсије пострада њих ради;

33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.

Јер дотужише духу његовом, и погреши устима својим.

34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,

Не истребише народе, за које им је Господ рекао;

35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.

Него се помешаше с незнабошцима, и научише дела њихова.

36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.

Стадоше служити идолима њиховим, и они им бише замка.

37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.

Синове своје и кћери своје приносише на жртву ђаволима.

38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.

Проливаше крв праву; крв синова својих и кћери својих, које приношаху на жртву идолима хананским, и оскврни се земља крвним делима.

39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.

Оскврнише себе делима својим, и чинише прељубу поступањем својим.

40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.

И плану гнев Господњи на народ Његов, и омрзну Му део Његов.

41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.

И предаде их у руке незнабожачке, и ненавидници њихови стадоше господарити над њима.

42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.

Досађиваше им непријатељи њихови, и они бише покорени под власт њихову.

43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.

Много их је пута избављао, али Га они срдише намерама својим, и бише поништени за безакоње своје.

44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.

Али Он погледа на невољу њихову, чувши тужњаву њихову,

45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.

И опомену се завета свог с њима, и покаја се по великој милости својој;

46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.

И учини, те их стадоше жалити сви који их беху заробили.

47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----

Спаси нас, Господе Боже наш, и покупи нас из незнабожаца, да славимо свето име Твоје, да се хвалимо Твојом славом!

48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: "Amen, Halleluja!" Femte boken

Благословен Господ Бог Израиљев од века и довека! И сав народ нека каже: Амин! Алилуја!