Ordspråksboken 24
1 Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
Be not envious of evil men, And desire not to be with them.
2 Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
For destruction doth their heart meditate, And perverseness do their lips speak.
3 Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
By wisdom is a house builded, And by understanding it establisheth itself.
4 Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
And by knowledge the inner parts are filled, [With] all precious and pleasant wealth.
5 En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
Mighty [is] the wise in strength, And a man of knowledge is strengthening power,
6 Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
For by plans thou makest for thyself war, And deliverance [is] in a multitude of counsellors.
7 Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
Wisdom [is] high for a fool, In the gate he openeth not his mouth.
8 Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
Whoso is devising to do evil, Him they call a master of wicked thoughts.
9 Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
The thought of folly [is] sin, And an abomination to man [is] a scorner.
10 Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
Thou hast shewed thyself weak in a day of adversity, Straitened is thy power,
11 Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
If [from] delivering those taken to death, And those slipping to the slaughter — thou keepest back.
12 Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
When thou sayest, 'Lo, we knew not this.' Is not the Ponderer of hearts He who understandeth? And the Keeper of thy soul He who knoweth? And He hath rendered to man according to his work.
13 Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
Eat my son, honey that [is] good, And the honeycomb — sweet to thy palate.
14 Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
So [is] the knowledge of wisdom to thy soul, If thou hast found that there is a posterity And thy hope is not cut off.
15 Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
Lay not wait, O wicked one, At the habitation of the righteous. Do not spoil his resting-place.
16 Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
For seven [times] doth the righteous fall and rise, And the wicked stumble in evil.
17 Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
In the falling of thine enemy rejoice not, And in his stumbling let not thy heart be joyful,
18 på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
Lest Jehovah see, and [it be] evil in His eyes, And He hath turned from off him His anger.
19 Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
Fret not thyself at evil doers, Be not envious at the wicked,
20 Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
For there is not a posterity to the evil, The lamp of the wicked is extinguished.
21 Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
Fear Jehovah, my son, and the king, With changers mix not up thyself,
22 Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
For suddenly doth their calamity rise, And the ruin of them both — who knoweth!
23 Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
These also are for the wise: — To discern faces in judgment is not good.
24 Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
Whoso is saying to the wicked, 'Thou [art] righteous,' Peoples execrate him — nations abhor him.
25 Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
And to those reproving it is pleasant, And on them cometh a good blessing.
26 En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
Lips he kisseth who is returning straightforward words.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
Prepare in an out-place thy work, And make it ready in the field — go afterwards, Then thou hast built thy house.
28 Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
Be not a witness for nought against thy neighbour, Or thou hast enticed with thy lips.
29 Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
Say not, 'As he did to me, so I do to him, I render to each according to his work.'
30 Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
Near the field of a slothful man I passed by, And near the vineyard of a man lacking heart.
31 Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
And lo, it hath gone up — all of it — thorns! Covered its face have nettles, And its stone wall hath been broken down.
32 Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
And I see — I — I do set my heart, I have seen — I have received instruction,
33 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
A little sleep — a little slumber — A little folding of the hands to lie down.
34 så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
And thy poverty hath come [as] a traveller, And thy want as an armed man!
