Ordspråksboken 17

1 Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.

MAIKAI hahi huna ai maloo me ke aloha pu kekahi, Mamua o ka hale i piha i na mohai ke pili me ka hakaka.

2 En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.

O ke kauwa noonoo, e noho oia maluna o ke keiki e hana hilahila ana; A mawaena o na hoahanau e loaa ia ia kekahi hooilina.

3 Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.

He ipu hoohehee, no ke kala ia; no ke gula hoi he kapuahi uuku; Aka, na Iehova e hoao mai i na naau.

4 En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.

O ka mea hewa la hoolohe oia i na lehelehe wahahee; O ka mea wahahee hoi, haliu kona pepeiao i ke elelo ino.

5 Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.

O ka mea hoomaewaewa i ka mea nele, Ua hoowahawaha oia i ka mea nana ia i hana; O ka mea hoi i olioli i ka poino, Aole ia e pakele i ka hoopai ana.

6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.

O ka lei o ka poe elemakule, oia na keiki a na keiki; O ka nani hoi o na keiki, oia na makuakane o lakou.

7 Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.

Aole i kupono i ka mea naaupo ka lehelehe pololei; Aole loa hoi i ke alii ka lehelehe wahahee.

8 En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.

He pohaku waiwai io ka makana i ka maka o ka mea nana ia; Ma na wahi a pau e loaa ana he mea ia e pono ai.

9 Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.

O ka mea huna i ka hewa, oia ke imi i ke aloha; O ka mea hoolaha hou ae, hookaawale oia i na makamaka.

10 En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.

Komo ke aoia mai iloko o ka mea naauao, Mamua o na hahau ana he haneri iloko o ka mea lapuwale.

11 Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.

Ma ke kipi wale no e imi ai ke kanaka ino; Nolaila, hoounaia ka ilamuku io na la.

12 Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.

E aho ke halawai ka bea keiki make me ke kanaka, Aole ka mea naaupo iloko o kona lapuwale.

13 Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.

O ka mea hana ino aku na ka mea hana pono mai, Aole e kaawale ka ino mai kona hale aku.

14 Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.

E like me ka hookahe ana o ka wai, Pela ka hoomaka ana o ka hakaka; Nolaila, e oki e i ka hakaka mamua o kona mahuahua ana.

15 Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.

O ka mea hoopono aku i ka mea hewa, A o ka mea hoahewa aku i ka mea pono, Ho mau mea hoopailua laua ia Iehova.

16 Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.

No ke aha la keia, he kumu kuai ma ka lima o ka mea lapuwale, E kuai aku ai i ke akamai, aohe ona manao malaila?

17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.

I na manawa a pau e aloha ana ka makamaka, A no ka la popilikia i hanau ai ka hoahanau.

18 En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.

O ke kanaka naauao ole, pai oia i ka lima, Lilo ia i mea panai imua o kona makamaka.

19 Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.

O ka mea makemake i ke kipi, oia ka i makemake i ka hakaka; O ka mea hookiekie ae i kona ipuka, imi oia i ka make.

20 Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.

O ka mea naau kekee, aole i loaa ia ia ka maikai; O ka mea elelo hoopunipuni, e haule oia i ka ino.

21 Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.

O ka mea i hanau mai nana ke keiki lapuwale, he kaumaha kona; Aole e olioli ka makuakane o ke keiki naaupo.

22 Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.

O ka naau olioli, he laau lapaau ia e hooluolu ana; O ka uhane i hana pepe ia, hoomaloo ia i na iwi.

23 Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.

Kaili ae ka mea hewa i ka waiwai kipe, I kona hoohaunaele ana i ka aoao pono.

24 Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.

Imua i ke alo o ka mea noonoo malaila ka naauao; Aia hoi na maka o ka mea lapuwale, ma na welau o ka honua.

25 En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.

O ke keiki lapuwale, ke kaumaha ia no kona makuakane, He mea awahia hoi i ka mea nana ia i hanau mai.

26 Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.

O ka hoopai hewa i ka mea pono, aole ia he maikai, Aole hoi ke papai aku i na'lii no ka pololei.

27 Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.

O ka mea ike nui, akahele oia i ka olelo; He uhane noho malie ko ke kanaka naauao.

28 Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.

O ka mea naaupo hoi, i kona mumule ana, ua kuhiia oia he naauao; O ka mea pani i kona mau lehelehe hoi, he kanaka ike no ia.