Klagovisorna 5

1 Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.

Remember, Yahweh, what has happened to us; look and see our disgrace.

2 Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.

Our inheritance has been turned over to strangers; our houses to foreigners.

3 Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.

We have become orphans, the fatherless, and our mothers are like widows.

4 Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.

We must pay silver for the water we drink, and we must pay silver to get our own wood.

5 Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.

Those who are coming after us are close behind us; we are weary and we can find no rest.

6 Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.

We have given ourselves to Egypt and to Assyria to get enough food.

7 Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.

Our fathers sinned, and they are no more, and we bear their iniquities.

8 Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.

Slaves rule over us, and there is no one to deliver us from their hand.

9 Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.

We get our bread only by risking our lives, because of the sword in the wilderness.

10 Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.

Our skin has grown as hot as an oven because of the burning heat of hunger.

11 Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.

Women are raped in Zion, and virgins in the cities of Judah.

12 Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.

Princes are hung up by their own hands, and no honor is shown to the elders.

13 Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.

Young men are forced to grind grain with a millstone, and boys stagger under heavy loads of wood.

14 De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.

The elders have left the city gate, and the young men have left their music.

15 Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.

The joy of our heart has ceased and our dancing has turned into mourning.

16 Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!

The crown has fallen from our head; woe to us, for we have sinned!

17 Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,

For this our heart has become sick, for these things our eyes grow dim

18 för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.

for Mount Zion lies desolate, with jackals prowling over it.

19 Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.

But you, Yahweh, reign forever, and you will sit upon your throne from generation to generation.

20 Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?

Why do you forget us forever? Why do you forsake us for so many days?

21 Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.

Restore us to yourself, Yahweh, and we will be restored. Renew our days as they were long ago—

22 Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?

unless you have utterly rejected us and you are angry with us beyond measure.