Job 5

1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?

Zawołajże tedy, jeźli kto jest, coćby odpowiedział? a do któregoż się z świętych obrócisz?

2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.

Zaiste głupiego zabija gniew, a prostaka umarza zawiść.

3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

Jam widział głupiego, iż się rozkorzenił; alem wnet źle tuszył mieszkaniu jego.

4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.

Oddaleni będą synowie jego od zbawienia, i starci będą w bramie, a nie będzie, ktoby ich wyrwał.

5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.

Żniwo jego głodny pożre, i z samego ciernia wybierze je; a połknie chciwy bogactwa takowych.

6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;

Albowiem nie z prochu wychodzi utrapienie, ani z ziemi wyrasta kłopot.

7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.

Ale człowiek na kłopot się rodzi jako iskry z węgla latają w górę.

8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,

Zaiste jabym szukał Boga, Bogubym przełożył sprawę swoję;

9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,

Który czyni rzeczy wielkie i niewybadane, dziwne, którym liczby niemasz;

10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,

Który daje deszcz na ziemię, i spuszcza wody na pola;

11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.

Który sadza pokornych wysoko, a smutnych wywyższa ku zbawieniu;

12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;

Który w niwecz obraca myśli chytrych, tak, iż ręce ich nie sprawią nic skutecznego;

13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

Który chwyta mądrych w chytrości ich, a radę przewrotnych prędko niszczy.

14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.

We dnie taczają się jako w ciemnościach, a jako w nocy macają w południe.

15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.

Który zachowuje ubogiego od miecza, od ust ich, i od ręki gwałtownika.

16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.

Mać uciśniony nadzieje; ale nieprawość stuli usta swe.

17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

Oto błogosławiony człowiek, którego Bóg karze; przetoż karaniem Wszechmocnego nie pogardzaj,

18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.

Bo on zrania i zawiązuje; uderza, a ręce jego uzdrawiają.

19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.

Z sześciu ucisków wyrwie cię, a w siódmym nie tknie się ciebie złe.

20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.

W głodzie wybawi cię od śmierci, a na wojnie z rąk miecza.

21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.

Przed biczem języka ukryty będziesz, a nie ulękniesz się w spustoszeniu, gdy przyjdzie.

22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;

W spustoszeniu i w głodzie śmiać się będziesz, a zwierząt ziemskich bać się nie będziesz.

23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.

Bo z kamieniem polnym będzie przymierze twoje, a okrutny zwierz polny spokojnym ci się stawi.

24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.

I poznasz, że jest spokojny przybytek twój, i nawiedzisz mieszkanie twoje, a nie zgrzeszysz.

25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.

Doznasz też, iż rozmnożone będzie nasienie twoje, a potomstwo twoje będzie jako ziele ziemi.

26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.

Wnijdziesz w sędziwości do grobu, jako znoszone bywa zboże w stóg czasu swego.

27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.

Otośmy tego doszli, że tak jest: słuchajże tego, a uważaj to sam u siebie.