< Job 5 >

1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
Crie donc! Y a-t-il quelqu’un qui te réponde? Et vers lequel des saints te tourneras-tu?
2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
Car le chagrin fait mourir le sot, et la jalousie tue le simple.
3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
J’ai vu le sot s’enraciner, et soudain j’ai maudit sa demeure;
4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
Ses fils sont loin de la sûreté, et sont écrasés dans la porte, et il n’y a personne pour délivrer;
5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
Sa moisson, l’affamé la mange, et jusque parmi les épines il la prend; et le piège guette son bien.
6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
Car l’affliction ne sort pas de la poussière, et la misère ne germe pas du sol;
7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
Car l’homme est né pour la misère, comme les étincelles volent en haut.
8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
Mais moi je rechercherai Dieu, et devant Dieu je placerai ma cause, –
9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
Qui fait de grandes choses qu’on ne peut sonder, des merveilles à ne pouvoir les compter;
10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
Qui donne la pluie sur la face de la terre, et envoie des eaux sur la face des campagnes,
11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
Plaçant en haut ceux qui sont abaissés; et ceux qui sont en deuil sont élevés au bonheur.
12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
Il dissipe les projets des hommes rusés, et leurs mains n’accomplissent pas leurs conseils.
13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
Il prend les sages dans leur ruse, et le conseil des astucieux est précipité:
14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
De jour, ils rencontrent les ténèbres, et en plein midi ils marchent à tâtons, comme de nuit.
15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
Et il sauve le pauvre de l’épée, de leur bouche, et de la main du fort;
16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
Et il arrive au chétif ce qu’il espère, et l’iniquité a la bouche fermée.
17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
Voici, bienheureux l’homme que Dieu reprend! Ne méprise donc pas le châtiment du Tout-puissant.
18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
Car c’est lui qui fait la plaie et qui la bande; il frappe, et ses mains guérissent.
19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
En six détresses il te délivrera, et, dans sept, le mal ne t’atteindra pas.
20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
Dans la famine il te délivrera de la mort, et, dans la guerre, de la puissance de l’épée.
21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
Tu seras à couvert du fouet de la langue, et tu ne craindras pas le désastre quand il viendra.
22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
Tu te riras du désastre et de la faim, et tu n’auras pas peur des bêtes de la terre;
23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
Car tu auras une alliance avec les pierres des champs, et les bêtes des champs seront en paix avec toi.
24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
Tu sauras que ta tente est prospère, tu visiteras ta demeure et tu n’y trouveras rien de manque,
25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
Et tu sauras que ta postérité est nombreuse, et tes rejetons, comme l’herbe de la terre.
26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
Tu entreras au sépulcre en bonne vieillesse, comme on enlève le tas de gerbes en sa saison.
27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
Voici, nous avons examiné cela; il en est ainsi. Écoute-le, et sache-le pour toi-même.

< Job 5 >