Job 17
1 Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
Mój oddech jest skażony, moje dni gasną, groby na mnie [czekają].
2 Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
Czy nie szydercy są przy mnie? Czy moje oko nie czuwa przez ich zniewagi?
3 Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
Złóż więc zastaw za mnie u siebie. Któż jest ten, który za mnie poręczy?
4 Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
Ich serce bowiem ukryłeś przed zrozumieniem, dlatego [ich] nie wywyższysz.
5 Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
Kto pochlebia przyjaciołom, tego dzieciom zgasną oczy.
6 Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
Uczynił mnie tematem przysłowia wśród ludzi i pośmiewiskiem przed nimi.
7 Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
Moje oko zaćmiło się od smutku, a wszystkie moje członki są jak cień.
8 De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
Prawi zdumieją się nad tym, a niewinny powstanie przeciwko obłudnikowi.
9 Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
Sprawiedliwy będzie trwał przy swojej drodze, a kto ma czyste ręce, nabierze siły.
10 Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
Lecz wy wszyscy zawróćcie i przyjdźcie; bo mądrego wśród was nie znajduję.
11 Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
Moje dni przeminęły, rozwiały się moje zamiary, myśli mego serca.
12 Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
Noc zamieniają w dzień, światłość skraca się z powodu ciemności.
13 Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
Gdybym czegoś oczekiwał, grób [będzie] moim domem, w ciemności rozłożyłem swoje posłanie. (Sheol h7585)
14 till graven måste jag säga: "Du är min fader", till förruttnelsens maskar: "Min moder", "Min syster".
Powiedziałem do zniszczenia: Jesteś moim ojcem, a robactwu: Moja matko i moja siostro.
15 Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
Gdzie jest więc teraz moja nadzieja? Kto zobaczy moją nadzieję?
