Job 13

1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

Voici, tout cela, mon œil l’a vu, mon oreille l’a entendu et l’a compris.

2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

Ce que vous connaissez, moi aussi je le connais; je ne vous suis pas inférieur.

3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

Mais je parlerai au Tout-puissant, et mon plaisir sera de raisonner avec Dieu;

4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

Mais pour vous, vous êtes des forgeurs de mensonges, des médecins de néant, vous tous!

5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

Oh! si seulement vous demeuriez dans le silence! et ce serait votre sagesse.

6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

Écoutez donc mon plaidoyer, et prêtez attention aux arguments de mes lèvres.

7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

Est-ce pour Dieu que vous direz des choses iniques? Et pour lui, direz-vous ce qui est faux?

8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

Ferez-vous acception de sa personne? Plaiderez-vous pour Dieu?

9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

Vous est-il agréable qu’il vous sonde? Vous moquerez-vous de lui comme on se moque d’un mortel?

10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

Certainement il vous reprendra, si en secret vous faites acception de personnes.

11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

Sa majesté ne vous troublera-t-elle pas? Et sa frayeur ne tombera-t-elle pas sur vous?

12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

Vos discours sentencieux sont des proverbes de cendre, vos retranchements sont des défenses de boue.

13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

Gardez le silence, laissez-moi, et moi je parlerai, quoi qu’il m’arrive.

14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

Pourquoi prendrais-je ma chair entre mes dents, et mettrais-je ma vie dans ma main?

15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

Voici, qu’il me tue, j’espérerai en lui; seulement, je défendrai mes voies devant lui.

16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

Ce sera même ma délivrance, qu’un impie n’entre pas devant sa face.

17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

Écoutez, écoutez mon discours, et que ma déclaration [pénètre] dans vos oreilles!

18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

Voyez, j’exposerai [ma] juste cause: je sais que je serai justifié.

19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

Qui est celui qui contestera avec moi? Car maintenant, si je me taisais, j’expirerais.

20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

Seulement ne fais pas deux choses à mon égard; alors je ne me cacherai pas loin de ta face:

21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

Éloigne ta main de dessus moi, et que ta terreur ne me trouble pas.

22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

Et appelle, et moi je répondrai, ou bien je parlerai, et toi, réponds-moi!

23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

Quel est le nombre de mes iniquités et de mes péchés? Fais-moi connaître ma transgression et mon péché!

24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

Pourquoi caches-tu ta face, et me tiens-tu pour ton ennemi?

25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

Veux-tu épouvanter une feuille chassée [par le vent], et poursuivre du chaume sec?

26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

Car tu écris des choses amères contre moi, et tu me fais hériter des iniquités de ma jeunesse;

27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

Et tu mets mes pieds dans les ceps, et tu observes tous mes sentiers; tu as tracé une ligne autour des plantes de mes pieds;

28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!

Et celui [que tu poursuis] dépérit comme une chose pourrie, comme un vêtement que la teigne a rongé.