Hosea 1

1 Detta är HERRENS ord som kom till Hosea, Beeris son, i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid, och i Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid.

The word of the Lord which came to Osee the son of Beeri, in the days of Ozias, and Joatham, and Achaz, and Ezekias, kings of Juda, and in the days of Jeroboam son of Joas, king of Israel.

2 När HERREN först begynte tala genom Hosea, sade HERREN till honom: "Gå åstad och skaffa dig en trolös hustru och barn -- av en trolös moder; ty i trolös avfällighet löper landet bort ifrån HERREN.

The beginning of the word of the Lord by Osee. And the Lord said to Osee, Go, take to yourself a wife of fornication, and children of fornication: for the land will surely go a-whoring in departing from the Lord.

3 Då gick han åstad och tog Gomer, Diblaims dotter; och hon blev havande och födde honom en son.

So he went and took Gomer, daughter of Debelaim; and she conceived, and bore him a son.

4 Och HERREN sade till honom: "Giv denne namnet Jisreel; ty när ännu en liten tid har förgått, skall jag hemsöka Jisreels blodskulder på Jehus hus och göra slut på konungadömet i Israels hus.

And the Lord said to him, Call his name Jezrael; for yet a little [while], and I will avenge the blood of Jezrael on the house of Juda, and will make to cease the kingdom of the house of Israel.

5 Och det skall ske på den dagen att jag skall bryta sönder Israels båge i Jisreels dal."

And it shall be, in that day, [that] I will break the bow of Israel in the valley of Jezrael.

6 Och hon blev åter havande och födde en dotter. Då sade han till honom: "Giv denna namnet Lo-Ruhama; ty jag vill icke vidare förbarma mig över Israels hus, så att jag förlåter dem.

And she conceived again, and bore a daughter. And he said to him, Call her name, Unpitied: for I will no more have mercy on the house of Israel, but will surely set myself in array against them.

7 Men över Juda hus vill jag förbarma mig, och jag skall giva dem frälsning genom HERREN, deras Gud; icke genom båge och svärd och vad till kriget hör skall jag frälsa dem, icke genom hästar och ryttare.

But I will have mercy on the house of Juda, and will save them by the Lord their God, and will not save them with bow, nor with sword, nor by war, nor by horses, nor by horsemen.

8 Och när hon hade avvant Lo-Ruhama, blev hon åter havande och födde en son.

And she weaned Unpitied; and she conceived again, and bore a son.

9 Då sade han: "Giv denne namnet Lo-Ammi; ty I ären icke mitt folk, ej heller vill jag höra eder till."

And he said, Call his name, Not my people: for you are not my people, and I am not your [God].

10 Men antalet av Israels barn skall bliva såsom havets sand, som man icke kan mäta, ej heller räkna; och det skall ske, att i stället för att det sades till dem: "I ären icke mitt folk", skola de kallas "den levande Gudens barn".

Yet the number of the children of Israel was as the sand of the sea, which shall not be measured nor numbered: and it shall come to pass, [that] in the place where it was said to them, You are not my people, even they shall be called the sons of the living God.

11 Och Juda barn och Israels barn skola samla sig tillhopa, och skola sätta över sig ett gemensamt huvud, och skola draga upp ur landet; ty stor skall Jisreels dag vara.

And the children of Juda shall be gathered, and the children of Israel together, and shall appoint themselves one head, and shall come up out of the land: for great [shall be] the day of Jezrael.