1 Mosebok 2
1 Så blevo nu himmelen och jorden fullbordade med hela sin härskara.
And the heavens and the earth are completed, and all their host;
2 Och Gud fullbordade på sjunde dagen det verk som han hade gjort; och han vilade på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort.
and God completeth by the seventh day His work which He hath made, and ceaseth by the seventh day from all His work which He hath made.
3 Och Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, därför att han på den dagen vilade från allt sitt verk, det som Gud hade gjort, när han skapade.
And God blesseth the seventh day, and sanctifieth it, for in it He hath ceased from all His work which God had prepared for making.
4 Detta är berättelsen om den ordning i vilken allt blev till på himmelen och jorden, när de skapades, då när HERREN Gud gjorde jord och himmel.
These [are] births of the heavens and of the earth in their being prepared, in the day of Jehovah God's making earth and heavens;
5 Då bar jorden ännu ingen buske på marken, och ingen ört hade ännu skjutit upp på marken, ty HERREN Gud hade icke låtit regna på jorden, och ingen människa fanns, som kunde bruka jorden;
and no shrub of the field is yet in the earth, and no herb of the field yet sprouteth, for Jehovah God hath not rained upon the earth, and a man there is not to serve the ground,
6 men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken.
and a mist goeth up from the earth, and hath watered the whole face of the ground.
7 Och HERREN Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse.
And Jehovah God formeth the man — dust from the ground, and breatheth into his nostrils breath of life, and the man becometh a living creature.
8 Och HERREN Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte däri människan som han hade danat.
And Jehovah God planteth a garden in Eden, at the east, and He setteth there the man whom He hath formed;
9 HERREN Gud lät nämligen alla slags träd som voro ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken, och livets träd mitt i lustgården, så ock kunskapens träd på gott och ont.
and Jehovah God causeth to sprout from the ground every tree desirable for appearance, and good for food, and the tree of life in the midst of the garden, and the tree of knowledge of good and evil.
10 Och från Eden gick en flod ut, som vattnade lustgården; sedan delade den sig i fyra grenar.
And a river is going out from Eden to water the garden, and from thence it is parted, and hath become four chief [rivers];
11 Den första heter Pison; det är den som flyter omkring hela landet Havila, där guld finnes,
the name of the one [is] Pison, it [is] that which is surrounding the whole land of the Havilah where the gold [is],
12 och det landets guld är gott; där finnes ock bdelliumharts och onyxsten.
and the gold of that land [is] good, there [is] the bdolach and the shoham stone;
13 Den andra floden heter Gihon; det är den som flyter omkring hela landet Kus.
and the name of the second river [is] Gibon, it [is] that which is surrounding the whole land of Cush;
14 Den tredje floden heter Hiddekel; det är den som har sitt lopp öster om Assyrien. Den fjärde floden är Frat.
and the name of the third river [is] Hiddekel, it [is] that which is going east of Asshur; and the fourth river is Phrat.
15 Så tog nu HERREN Gud mannen och satte honom i Edens lustgård, till att bruka och bevara den.
And Jehovah God taketh the man, and causeth him to rest in the garden of Eden, to serve it, and to keep it.
16 Och HERREN Gud bjöd mannen och sade: "Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta,
And Jehovah God layeth a charge on the man, saying, 'Of every tree of the garden eating thou dost eat;
17 men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö."
and of the tree of knowledge of good and evil, thou dost not eat of it, for in the day of thine eating of it — dying thou dost die.'
18 Och HERREN Gud sade: "Det är icke gott att mannen är allena. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves."
And Jehovah God saith, 'Not good for the man to be alone, I do make to him an helper — as his counterpart.'
19 Och HERREN Gud danade av jord alla markens djur och alla himmelens fåglar, och förde dem fram till mannen för att se huru denne skulle kalla dem; ty såsom mannen kallade var levande varelse, så skulle den heta.
And Jehovah God formeth from the ground every beast of the field, and every fowl of the heavens, and bringeth in unto the man, to see what he doth call it; and whatever the man calleth a living creature, that [is] its name.
20 Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt fåglarna under himmelen och åt alla markens djur. Men för Adam fann han icke någon hjälp, sådan som honom hövdes.
And the man calleth names to all the cattle, and to fowl of the heavens, and to every beast of the field; and to man hath not been found an helper — as his counterpart.
21 Då lät HERREN Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött.
And Jehovah God causeth a deep sleep to fall upon the man, and he sleepeth, and He taketh one of his ribs, and closeth up flesh in its stead.
22 Och HERREN Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen.
And Jehovah God buildeth up the rib which He hath taken out of the man into a woman, and bringeth her in unto the man;
23 Då sade mannen: "Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen."
and the man saith, 'This [is] the [proper] step! bone of my bone, and flesh of my flesh!' for this it is called Woman, for from a man hath this been taken;
24 Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött.
therefore doth a man leave his father and his mother, and hath cleaved unto his wife, and they have become one flesh.
25 Och mannen och hans hustru voro båda nakna och blygdes icke för varandra.
And they are both of them naked, the man and his wife, and they are not ashamed of themselves.
