< 2 Mosebok 22 >

1 Om någon stjäl en oxe eller ett får och slaktar eller säljer djuret, så skall han giva fem oxar i ersättning för oxen, och fyra får för fåret.
If a man shall steal an ox, or a sheep, and kill it, or sell it; he shall restore five oxen for an ox, and four sheep for a sheep.
2 Ertappas tjuven vid inbrottet och bliver slagen till döds, så vilar ingen blodskuld på dråparen.
If a thief shall be found breaking through, and be smitten that he die, there shall no blood be shed for him.
3 Men hade solen gått upp, när de skedde, då är det blodskuld. Tjuven skall giva full ersättning; äger han intet, så skall han säljas, till gäldande av vad han har stulit.
If the sun shall have risen upon him, there shall be blood shed for him; for he should make full restitution; if he have nothing, then he shall be sold for his theft.
4 Om det stulna djuret, det må vara oxe eller åsna eller får, påträffas levande i hans våld, skall han giva dubbel ersättning.
If the theft shall be certainly found in his hand alive, whether an ox, or donkey, or sheep; he shall restore double.
5 Om någon låter avbeta en åker eller vingård, eller släpper sin boskap lös, så att denna betar på en annans åker, då skall han ersätta skadan med det bästa från sin åker och med det bästa från sin vingård.
If a man shall cause a field or vineyard to be eaten, and shall put in his beast, and shall feed in another man’s field; of the best of his own field, and of the best of his own vineyard, shall he make restitution.
6 Om eld kommer lös och fattar i törnhäckar, och därvid sädesskylar bliva uppbrända eller oskuren säd eller annat på åkern, så skall den som har vållat branden giva full ersättning.
If fire shall break out, and catch in thorns, so that the stacks of grain, or the standing grain, or the field, shall be consumed; he that kindled the fire shall surely make restitution.
7 Om någon giver åt en annan penningar eller gods att förvara, och detta bliver stulet ur hans hus, så skall tjuven, om han ertappas, giva dubbel ersättning.
If a man shall deliver to his neighbour money or goods to keep, and it be stolen out of the man’s house; if the thief shall be found, let him pay double.
8 Ertappas icke tjuven, då skall man föra husets ägare fram för Gud, på det att det må utrönas om han icke har förgripit sig på sin nästas tillhörighet.
If the thief shall not be found, then the master of the house shall be brought to the judges, to see whether he hath put his hand to his neighbour’s goods.
9 Om fråga uppstår angående orättrådigt tillgrepp -- det må gälla oxe eller åsna eller får eller kläder eller något annat som har förlorats -- och någon påstår att en orättrådighet verkligen har ägt rum, så skall båda parternas sak komma inför Gud. Den som Gud dömer skyldig, han skall ersätta den andre dubbelt.
For all manner of trespass, whether it be for ox, for donkey, for sheep, for raiment, or for any manner of lost thing, which another challengeth to be his, the cause of both parties shall come before the judges; and he whom the judges shall condemn, shall pay double to his neighbour.
10 Om någon giver åt en annan i förvar en åsna eller en oxe eller ett får, eller vilket annat husdjur det vara må, och detta dör eller bliver skadat eller bortrövat, utan att någon ser det,
If a man shall deliver to his neighbour a donkey, or an ox, or a sheep, or any beast, to keep; and it shall die, or be hurt, or driven away, no man seeing it:
11 Så skall det dem emellan komma till en ed vid HERREN, för att det må utrönas om den ene icke har förgripit sig på den andres tillhörighet; denna ed skall ägaren antaga och den andre behöver icke giva någon ersättning.
Then shall an oath of the LORD be between them both, that he hath not put his hand to his neighbour’s goods; and the owner of it shall accept of it, and he shall not make restitution.
12 Men om det har blivit bortstulet från honom, då skall han ersätta ägaren därför.
And if it shall be stolen from him, he shall make restitution to the owner of it.
13 Har det blivit ihjälrivet, skall han föra fram det ihjälrivna djuret såsom bevis; han behöver då icke giva ersättning därför.
If it shall be torn in pieces, then let him bring it for witness, and he shall not make good that which was torn.
14 Om någon lånar ett djur av en annan, och detta bliver skadat eller dör, och dess ägare därvid icke är tillstädes, så skall han giva full ersättning.
And if a man shall borrow any thing from his neighbour, and it shall be hurt, or die, the owner of it being not with it, he shall surely make it good.
15 Är dess ägare tillstädes, då behöver han icke giva ersättning. Var djuret lejt, då är legan ersättning.
But if the owner of it shall be with it, he shall not make it good: if it be an hired thing, it came for his hire.
16 Om någon förför en jungfru som icke är trolovad och lägrar henne, så skall han giva brudgåva för henne och taga henne till hustru.
And if a man shall entice a maid that is not betrothed, and lie with her, he shall surely endow her to be his wife.
17 Vägrar hennes fader att giva henne åt honom, då skall han gälda en så stor penningsumma som man plägar giva i brudgåva för en jungfru.
If her father shall utterly refuse to give her to him, he shall pay money according to the dowry of virgins.
18 En trollkvinna skall du icke låta leva.
Thou shalt not allow a witch to live.
19 Var och en som beblandar sig med något djur skall straffas med döden.
Whoever lieth with a beast shall surely be put to death.
20 Den som offrar åt andra gudar än åt HERREN allena, han skall givas till spillo.
He that sacrificeth to any god, except to the LORD only, he shall be utterly destroyed.
21 En främling skall du icke förorätta eller förtrycka; I haven ju själva varit främlingar i Egyptens land.
Thou shalt neither vex a stranger, nor oppress him: for ye were strangers in the land of Egypt.
22 Änkor och faderlösa skolen I icke behandla illa.
Ye shall not afflict any widow, or fatherless child.
23 Behandlar du dem illa, så skall jag förvisso höra deras rop, när de ropa till mig;
If thou shalt afflict them in any way, and they cry at all to me, I will surely hear their cry;
24 och min vrede skall upptändas, och jag skall dräpa eder med svärd; så att edra egna hustrur bliva änkor och edra barn faderlösa.
And my wrath shall burn, and I will kill you with the sword; and your wives shall be widows, and your children fatherless.
25 Lånar du penningar åt någon fattig hos dig bland mitt folk, så skall du icke handla mot honom såsom en ockrare; I skolen icke pålägga honom någon ränta.
If thou shalt lend money to any of my people that is poor among you, thou shalt not be to him as a money-lender, neither shalt thou charge him interest.
26 Har du av din nästa tagit hans mantel i pant, så skall du giva den tillbaka åt honom, innan solen går ned;
If thou shalt at all take thy neighbour’s raiment to pledge, thou shalt deliver it to him by the setting of the sun.
27 den är ju det enda täcke han har, och med den skyler han sin kropp. Vad skall han eljest hava på sig, när han ligger och sover? Om han måste ropa till mig, så skall jag höra, ty jag är barmhärtig.
For that is his only covering, it is his raiment for his skin: what shall he sleep in? and it shall come to pass, when he crieth to me, that I will hear; for I am gracious.
28 Gud skall du icke häda, och över en hövding i ditt folk skall du icke uttala förbannelser.
Thou shalt not revile the judges, nor curse the ruler of thy people.
29 Av det som fyller din lada och av det som flyter ifrån din press skall du utan dröjsmål frambära din gåva. Den förstfödde bland dina söner skall du giva åt mig.
Thou shalt not delay to offer the first of thy ripe fruits, and of thy liquors: the firstborn of thy sons shalt thou give to me.
30 På samma sätt skall du göra med dina fäkreatur och din småboskap. I sju dagar skola de stanna hos sina mödrar; på åttonde dagen skall du giva dem åt mig.
Likewise shalt thou do with thy oxen, and with thy sheep: seven days it shall be with his dam; on the eighth day thou shalt give it to me.
31 Och I skolen vara mig ett heligt: folk; kött av ett djur som har blivit ihjälrivet på marken skolen I icke äta, åt hundarna skolen I kasta det.
And ye shall be holy men to me: neither shall ye eat any flesh that is torn of beasts in the field; ye shall cast it to the dogs.

< 2 Mosebok 22 >