Psaltaren 83

1 En sång, en psalm av Asaf.

A Song of a Psalm for Asaph. O God, who shall be compared to you? be not silent, neither be still, O God.

2 Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.

For behold, your enemies have made a noise; and they that hate you have lifted up the head.

3 Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.

Against your people they have craftily imagined a device, and have taken counsel against your saints.

4 Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.

They have said, Come, and let us utterly destroy them out of the nation; and let the name of Israel be remembered no more at all.

5 De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»

For they have taken counsel together with one consent: they have made a confederacy against you;

6 Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:

even the tents of the Idumeans, and the Ismaelites; Moab, and the Agarenes;

7 Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,

Gebal, and Ammon, and Amalec; the Philistines also, with them that dwell at Tyre.

8 Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;

Yes, Assur too is come with them: they have become a help to the children of Lot. (Pause)

9 Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)

Do you to them as to Madiam, and to Sisera; as to Jabin at the brook of Kison.

10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,

They were utterly destroyed at Aendor: they became as dung for the earth.

11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.

Make their princes as Oreb and Zeb, and Zebee and Salmana; [even] all their princes:

12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,

who said, let us take to ourselves the altar of God as an inheritance.

13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»

O my God, make them as a wheel; as stubble before the face of the wind.

14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.

As fire which shall burn up a wood, as the flame may consume the mountains;

15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg

so shall you persecute them with your tempest, and trouble them in your anger.

16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.

Fill their faces with dishonour; so shall they seek your name, O Lord.

17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.

Let them be ashamed and troubled for evermore; yes, let them be confounded and destroyed.

18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.

And let them know that your name is Lord; that you alone are Most High over all the earth.