Psaltaren 73

1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.

Salmo de Asaf. Ciertamente bueno es Dios a Israel, a los limpios de corazón.

2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;

En cuanto a mí, casi se apartaron mis pies; por poco resbalaron mis pasos.

3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.

Porque me enojé contra los locos, viendo la paz de los impíos.

4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.

Porque no hay ataduras para su muerte; antes su fortaleza está entera.

5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.

No pasan trabajos como otros seres humanos; ni son azotados con los hombres.

6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.

Por tanto, la soberbia los corona; se cubren de vestido de violencia.

7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

Sus ojos están salidos de gruesos; logran con creces los antojos del corazón.

8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.

Se soltaron, y hablan con maldad de hacer violencia; hablan con altanería.

9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;

Ponen contra el cielo su boca, y su lengua pasea la tierra.

10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.

Por eso su pueblo volverá aquí, y aguas de lleno le son exprimidas.

11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»

Y dirán: ¿Cómo sabe Dios? ¿Y hay conocimiento en lo más alto?

12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.

He aquí estos impíos, sin ser turbados del mundo, alcanzaron riquezas.

13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;

Verdaderamente en vano he limpiado mi corazón, y lavado mis manos en limpieza;

14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.

y he sido azotado todo el día, y castigado por las mañanas:

15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.

Si dijera yo, hablaré como ellos; he aquí habría negado la generación de tus hijos:

16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,

Pensaré pues para entender esto; es a mis ojos duro trabajo.

17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.

Hasta que venga al santuario de Dios, entonces entenderé la postrimería de ellos.

18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.

Ciertamente los has puesto en deslizaderos; en asolamientos los harás caer.

19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.

¡Cómo han sido asolados! ¡Cuán en un punto! Se acabaron, fenecieron con turbaciones.

20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

Como sueño del que despierta, así, Señor, cuando despertares, menospreciarás sus apariencias.

21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,

Se desazonó a la verdad mi corazón, y en mis riñones sentía punzadas.

22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

Mas yo era ignorante, y no entendía; era como una bestia acerca de ti.

23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.

Con todo, yo siempre estuve contigo; trabaste de mi mano derecha.

24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.

Me has guiado según tu consejo, y después me recibirás con gloria.

25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

¿A quién tengo yo en los cielos sino a ti? Y fuera de ti nada deseo en la tierra.

26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.

Mi carne y mi corazón desfallecen; la fuerza de mi corazón es que mi porción es Dios para siempre.

27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

Porque he aquí, los que se alejan de ti perecerán; tú cortas a todo aquel que fornica de ti.

28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.

Y en cuanto a mí, el acercarme a Dios me es el bien; he puesto en el Señor DIOS mi esperanza, para contar todas tus obras.