Psaltaren 64

1 För sångmästaren; en psalm av David.

MAING Kot, kotin ereki ngil ai ni ai insensued. Kom kotin sinsila maur i mon ai imwintiti weit.

2 Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig.

Kom kotin karuki ia la sang mon pokon en me sued akan, mon pwin en me wia sapung kan.

3 Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop;

Me kin ada lo’rail dueta kodlas pot, o me kaonopada ar kasik katieu, iei ar lokaia sued,

4 ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar,

Pwen rir kasikiedi me lelapok o; madang re pan kasikiedi i, o sota insenoki.

5 för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn.

Irail me weit ni ar tiak sued, o re kin inda, duen ar pan insar, o re kin inda: Is me pan kak kilang?

6 De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: »Vem skulle se oss?»

Irail kin madamadaua duen me sued. Kitail kapwaiadar, karos kileledier. Mongiong en aramas me widing o meid koiok ni morsued.

7 De tänka ut onda anslag: »Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!» Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan.

A Kot pan kotin kasik ir edi madang, pwen kamadak ong ir.

8 Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil.

Pein lo arail pan kapup ir edi, o karos, me pan kilang, pan kaurureki.

9 De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet.

O aramas karos pan masak o inda: Mepukat Kot kotin wiadar. O re pan asa, me i sapwilim a dodok.

10 Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk. Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig.

Me pung o pan perenki Ieowa, o pan liki i, o me lelapok kan karos pan pereperen.