Psaltaren 17

1 En bön av David. Hör, o HERRE, en rättfärdig sak, akta på mitt rop, lyssna till min bön; den kommer icke ifrån falska läppar.

Oración de David. Oye, oh SEÑOR, justicia; está atento a mi clamor; escucha mi oración hecha sin labios de engaño.

2 Av dig må jag få min rätt; dina ögon må skåda vad rättvist är.

De delante de tu rostro salga mi juicio; vean tus ojos la rectitud.

3 Du prövar mitt hjärta, du utrannsakar mig, men du finner intet; ingen ond tanke går ut ur min mun.

Tú has probado mi corazón, me has visitado de noche; me has refinado, y nada inicuo hallaste; lo que pensé, no pasó mi boca.

4 Efter dina läppars ord, och vad människor än må göra, tager jag mig till vara för våldsverkares stigar.

Para las obras humanas, por la palabra de tus labios yo observé los caminos del violento.

5 Mina steg hålla sig stadigt på dina vägar, mina fötter vackla icke.

Sustenta mis pasos en tus caminos, para que mis pies no resbalen.

6 Så åkallar jag nu dig, ty du, Gud, skall svara mig; böj ditt öra till mig, hör mitt tal.

Yo te he invocado, por cuanto tú me oyes, oh Dios: Inclina a mí tu oído, escucha mi palabra.

7 Bevisa din underbara nåd, du som frälsar undan motståndarna dem som taga sin tillflykt till din högra hand.

Haz maravillosas tus misericordias, salvador de los que en ti confían, de los que se levantan contra tu diestra.

8 Bevara mig såsom en ögonsten, beskärma mig under dina vingars skugga

Guárdame como lo negro de la niña del ojo, escóndeme con la sombra de tus alas.

9 för de ogudaktiga, som vilja fördärva mig, för mina dödsfiender, som omringa mig.

De delante de los malos que me oprimieron, de mis enemigos que me cercan por la vida.

10 Sitt hjärta förstocka de; med sin mun tala de stora ord.

Cerrados están con su grosura; con su boca hablan soberbiamente.

11 Nu äro de omkring mig, var vi gå, deras ögon speja efter huru de skola böja mig till jorden.

Nuestros pasos nos han cercado ahora; puestos tienen sus ojos para echarnos por tierra.

12 Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt.

Parecen al león que desea hacer presa, y al leoncillo que está escondido.

13 Stå upp, HERRE; träd emot honom, slå honom ned, rädda med ditt svärd min själ från den ogudaktige,

Levántate, oh SEÑOR; prevén su encuentro, póstrale; libra mi alma del malo con tu espada;

14 ja, med din hand, från människorna, HERRE, från denna världens människor, som hava sin del i detta livet, och vilkas buk du fyller med dina håvor, som hava söner i mängd och lämna sitt överflöd åt sina barn.

de los hombres con tu mano, oh SEÑOR, de los hombres de mundo, cuya parte es en esta vida, y cuyo vientre está lleno de tu despensa: sacian a sus hijos, y dejan el resto a su familia.

15 Men jag skall skåda ditt ansikte i rättfärdighet; när jag uppvaknar, vill jag mätta mig av din åsyn.

Yo en justicia veré tu rostro; seré saciado cuando despertaré a tu semejanza.