Psaltaren 106
1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Alleluia. Confitemini Domino quoniam bonus: quoniam in sæculum misericordia eius.
2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
Quis loquetur potentias Domini, auditas faciet omnes laudes eius?
3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
Beati, qui custodiunt iudicium, et faciunt iustitiam in omni tempore.
4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
Memento nostri Domine in beneplacito populi tui: visita nos in salutari tuo:
5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
Ad videndum in bonitate electorum tuorum, ad lætandum in lætitia gentis tuæ: ut lauderis cum hereditate tua.
6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
Peccavimus cum patribus nostris: iniuste egimus, iniquitatem fecimus.
7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
Patres nostri in Ægypto non intellexerunt mirabilia tua: non fuerunt memores multitudinis misericordiæ tuæ. Et irritaverunt ascendentes in mare, Mare rubrum.
8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
Et salvavit eos propter nomen suum: ut notam faceret potentiam suam.
9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
Et increpuit Mare rubrum, et exiccatum est: et deduxit eos in abyssis sicut in deserto.
10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
Et salvavit eos de manu odientium: et redemit eos de manu inimici.
11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
Et operuit aqua tribulantes eos: unus ex eis non remansit.
12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
Et crediderunt verbis eius: et laudaverunt laudem eius.
13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
Cito fecerunt, obliti sunt operum eius: et non sustinuerunt consilium eius.
14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
Et concupierunt concupiscentiam in deserto: et tentaverunt Deum in inaquoso
15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
Et dedit eis petitionem ipsorum: et misit saturitatem in animas eorum.
16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
Et irritaverunt Moysen in castris: Aaron sanctum Domini.
17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
Aperta est terra, et deglutivit Dathan: et operuit super congregationem Abiron.
18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
Et exarsit ignis in synagoga eorum: flamma combussit peccatores.
19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
Et fecerunt vitulum in Horeb: et adoraverunt sculptile.
20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
Et mutaverunt gloriam suam in similitudinem vituli comedentis fœnum.
21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
Obliti sunt Deum, qui salvavit eos, qui fecit magnalia in Ægypto,
22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
mirabilia in Terra Cham: terribilia in mari rubro.
23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
Et dixit ut disperderet eos: si non Moyses electus eius stetisset in confractione in conspectu eius: Ut averteret iram eius ne disperderet eos:
24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
et pro nihilo habuerunt terram desiderabilem: Non crediderunt verbo eius,
25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
et murmuraverunt in tabernaculis suis: non exaudierunt vocem Domini.
26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
Et elevavit manum suam super eos: ut prosterneret eos in deserto:
27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
Et ut deiiceret semen eorum in Nationibus: et dispergeret eos in regionibus.
28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
Et initiati sunt Beelphegor: et comederunt sacrificia mortuorum.
29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
Et irritaverunt eum in adinventionibus suis: et multiplicata est in eis ruina.
30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
Et stetit Phinees, et placavit: et cessavit quassatio.
31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
Et reputatum est ei in iustitiam, in generationem et generationem usque in sempiternum.
32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
Et irritaverunt eum ad Aquas contradictionis: et vexatus est Moyses propter eos:
33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
quia exacerbaverunt spiritum eius. Et distinxit in labiis suis:
34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
non disperdiderunt gentes, quas dixit Dominus illis.
35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
Et commisti sunt inter gentes, et didicerunt opera eorum:
36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
et servierunt sculptilibus eorum: et factum est illis in scandalum.
37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
Et immolaverunt filios suos, et filias suas dæmoniis.
38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
Et effuderunt sanguinem innocentem: sanguinem filiorum suorum et filiarum suarum, quas sacrificaverunt sculptilibus Chanaan. Et infecta est terra in sanguinibus,
39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
et contaminata est in operibus eorum: et fornicati sunt in adinventionibus suis.
40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
Et iratus est furore Dominus in populum suum: et abominatus est hereditatem suam.
41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
Et tradidit eos in manus gentium: et dominati sunt eorum qui oderunt eos.
42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
Et tribulaverunt eos inimici eorum, et humiliati sunt sub manibus eorum:
43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
sæpe liberavit eos. Ipsi autem exacerbaverunt eum in consilio suo: et humiliati sunt in iniquitatibus suis.
44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
Et vidit cum tribularentur: et audivit orationem eorum.
45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
Et memor fuit testamenti sui: et pœnituit eum secundum multitudinem misericordiæ suæ.
46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
Et dedit eos in misericordias in conspectu omnium qui ceperant eos.
47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.
Salvos nos fac Domine Deus noster: et congrega nos de Nationibus: Ut confiteamur nomini sancto tuo: et gloriemur in laude tua.
48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»
Benedictus Dominus Deus Israel a sæculo et usque in sæculum: et dicet omnis populus: Fiat, fiat.
