Psaltaren 102
1 Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
A prayer of the afflicted when he is faint and pours out his lament before Yahweh. Hear my prayer, Yahweh; hear my cry to you.
2 HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
Do not hide your face from me in my time of trouble. Listen to me. When I call out to you, answer me quickly.
3 Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
For my days pass away like smoke, and my bones burn like fire.
4 Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
My heart is crushed, and I am like grass that has withered. I forget to eat any food.
5 Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
With my continual groaning, I have become very thin.
6 För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
I am like a pelican of the wilderness; I have become like an owl in the ruins.
7 Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
I lie awake like a solitary bird, alone on the housetop.
8 Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
My enemies taunt me all day long; those who mock me use my name in curses.
9 Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
I eat ashes like bread and mix my drink with tears.
10 Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
Because of your raging anger, you have lifted me up to throw me down.
11 för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
My days are like a shadow that fades, and I have withered like grass.
12 Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
But you, Yahweh, live forever, and your fame is for all generations.
13 Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
You will rise up and have mercy on Zion. Now is the time to have mercy upon her; the appointed time has come.
14 Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
For your servants hold her stones dear and feel compassion for the dust of her ruins.
15 Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
The nations will respect your name, Yahweh, and all the kings of the earth will honor your glory.
16 Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
Yahweh will rebuild Zion and will appear in his glory.
17 när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
At that time, he will respond to the prayer of the destitute; he will not reject their prayer.
18 när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
This will be written for future generations, and a people not yet born will praise Yahweh.
19 Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
For he has looked down from the holy heights; from heaven Yahweh has viewed the earth,
20 att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
to hear the groaning of the prisoners, to release those who were condemned to death.
21 för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
Then men will proclaim the name of Yahweh in Zion and his praise in Jerusalem
22 på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
when the peoples and kingdoms gather together to serve Yahweh.
23 när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
He has taken away my strength in the middle of life. He has shortened my days.
24 Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
I said, “My God, do not take me away in the middle of life; you are here throughout all generations.
25 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
In ancient times you set the earth in place; the heavens are the work of your hands.
26 I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
They will perish, but you will remain; they will all grow old like a garment; like clothing, you will remove them, and they will disappear.
27 de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
But you are the same, and your years will have no end.
28 Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände. Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
The children of your servants will live on, and their descendants will live in your presence.”
