Ordspråksboken 6

1 Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,

[My] son, if thou become surety for thy friend, thou shalt deliver thine hand to an enemy.

2 om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,

For a man's own lips become a strong snare to him, and he is caught with the lips of his own mouth.

3 då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,

[My] son, do what I command thee, and deliver thyself; for on thy friend's account thou art come into the power of evil [men]: faint not, but stir up even thy friend for whom thou art become surety.

4 unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.

Give not sleep to thine eyes, nor slumber with thine eyelids;

5 Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.

that thou mayest deliver thyself as a doe out of the toils, and as a bird out of a snare.

6 Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.

Go to the ant, O sluggard; and see, and emulate his ways, and become wiser than he.

7 Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;

For whereas he has no husbandry, nor any one to compel him, and is under no master,

8 dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.

he prepares food for himself in the summer, and lays by abundant store in harvest. Or go to the bee, and learn how diligent she is, and how earnestly she is engaged in her work; whose labours kings and private men use for health, and she is desired and respected by all: though weak in body, she is advanced by honouring wisdom.

9 Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?

How long wilt thou lie, O sluggard? and when wilt thou awake out of sleep?

10 Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

Thou sleepest a little, and thou restest a little, and thou slumberest a short [time], and thou foldest thine arms over thy breast a little.

11 så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.

Then poverty comes upon thee as an evil traveller, and want as a swift courier: but if thou be diligent, thine harvest shall arrive as a fountain, and poverty shall flee away as a bad courier.

12 En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,

A foolish man and a transgressor goes in ways that are not good.

13 som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.

And the same winks with the eye, and makes a sign with his foot, and teaches with the beckonings of his fingers.

14 Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.

[His] perverse heart devises evils: at all times such a one causes troubles to a city.

15 Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.

Therefore his destruction shall come suddenly; overthrow and irretrievable ruin.

16 Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ

For he rejoices in all things which God hates, and he is ruined by reason of impurity of soul.

17 stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,

The eye of the haughty, a tongue unjust, hands shedding the blood of the just;

18 ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,

and a heart devising evil thoughts, and feet hastening to do evil, —[are hateful to God].

19 den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

An unjust witness kindles falsehoods, and brings on quarrels between brethren.

20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.

[My] son, keep the laws of thy father, and reject not the ordinances of thy mother:

21 Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.

but bind them upon thy soul continually, and hang them as a chain about thy neck.

22 När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.

Whensoever thou walkest, lead this along and let it be with thee; that it may talk with thee when thou wakest.

23 Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.

For the commandment of the law is a lamp and a light; a way of life; reproof also and correction:

24 De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.

to keep thee continually from a married woman, and from the calumny of a strange tongue.

25 Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.

Let not the desire of beauty overcome thee, neither be thou caught by thine eyes, neither be captivated with her eyelids.

26 Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.

For the value of a harlot is as much as of one loaf; and a woman hunts for the precious souls of men.

27 Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?

Shall any one bind fire in his bosom, and not burn his garments?

28 Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?

or will any one walk on coals of fire, and not burn his feet?

29 Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.

So is he that goes in to a married woman; he shall not be held guiltless, neither any one that touches her.

30 Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?

It is not to be wondered at if one should be taken stealing, for he steals that when hungry he may satisfy his soul:

31 Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.

but if he should be taken, he shall repay sevenfold, and shall deliver himself by giving all his goods.

32 Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.

But the adulterer through want of sense procures destruction to his soul.

33 Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.

He endures both pain and disgrace, and his reproach shall never be wiped off.

34 Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;

For the soul of her husband is full of jealousy: he will not spare in the day of vengeance.

35 lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.

He will not forego [his] enmity for any ransom: neither will he be reconciled for many gifts.