Matteus 22
1 Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
Si Jesus misulti pag-usab ngadto kanila sa mga sambingay, nga nag-ingon,
2 »Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
“Ang gingharian sa langit sama sa usa ka hari nga naghimog usa ka kombira sa kasal alang sa iyang anak nga lalaki.
3 Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
Nagpadala siya sa iyang mga sulugoon aron sa pagtawag niadtong dinapit aron moadto sa kombira sa kasal, apan wala sila nangabot.
4 Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
Nagpadala na usab ang hari sa ubang sulugoon, nga nag-ingon, 'Sultihi silang dinapit, “Tan-awa, naandam ko na ang akong panihapon. Ang akong mga baka ug pinatambok nga nating mga baka naihaw na, ug naandam na ang tanang butang. Adto na sa kombira sa kasal.”'
5 Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
Apan kadtong mga tawo wala maninuod sa pagtagad sa iyang pagdapit. Milakaw ang pipila balik sa ilang kaugalingong kaumahan, ug ang uban milakaw balik ngadto sa ilang mga dapit sa pagpatigayon.
6 Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
Gidapat sa uban ang ilang mga kamot ngadto sa mga sulugoon sa hari, gipakaulawan sila, ug gipatay sila.
7 Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
Apan nasuko ang hari. Gipadala niya ang iyang kasundalohan, ug gipatay kadtong mga mamumuno, ug gisunog ang ilang siyudad.
8 Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
Unya miingon siya sa iyang mga sulugoon, 'Ang kombira sa kasal naandam na, apan kadtong dinapit dili takos.
9 Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
Busa adto sa mga kadalanan ug dapita ang daghang tawo kutob sa imong mahimo paingon sa kombira sa kasal.'
10 Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
Milakaw ang mga sulugoon sa mga kadalanan ug gitigom ang tanang mga tawo nga ilang nakaplagan, daotan man o maayo. Busa ang tigomanan sa kasal napuno sa mga bisita.
11 Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
Apan sa dihang miabot ang hari aron sa pagtan-aw sa mga bisita, nakita niya didto ang usa ka tawo nga wala mosul-ob sa bisting pangkasal.
12 Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
Ang hari miingon ngadto kaniya, 'Higala, giunsa mo man pagsulod dinhi nga wala mobisti ug pangkasal?' Ug ang tawo wala makatingog.
13 Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Unya ang hari miingon ngadto sa mga sulugoon, 'Gapusa ang kamot ug tiil niining tawhana, ug ilabay siya didto sa gawas nga mangitngit, diin adunay paghilak ug pagkagot sa mga ngipon.'
14 Ty många äro kallade, men få utvalda.»
Kay daghang mga tawo ang gitawag, apan diyutay ra ang gipili.”
15 Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
Unya ang mga Pariseo miadto ug naglaraw unsaon nila pagbitik si Jesus pinaagi sa iyang kaugalingong pagsulti.
16 Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
Unya gipadala nila ngadto kaniya ang ilang mga disipulo, kauban ang mga sakop ni Herodes. Miingon sila ngadto kang Jesus, “Magtutudlo, nakabalo kami nga ikaw matinud-anon, ug nga ikaw nagtudlo sa paagi sa Dios diha sa kamatuoran. Wala ikaw manginlabot sa pahayag sa uban, ug wala ikaw nagpakitag pagpalabi taliwala sa mga tawo.
17 Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»
Busa sultihi kami, unsa ang imong hunahuna? Uyon ba kini sa balaod nga mobayad sa mga buhis ngadto kang Cesar o dili?”
18 Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
Apan nasabtan ni Jesus ang ilang pagkadaotan ug miingon, “Nganong kamo nagasulay man kanako, kamo mga tigpakaaron-ingnon?
19 Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.
Ipakita kanako ang salapi sa buhis. “Unya sila nagdala ug usa ka dinaryo ngadto kaniya.
20 Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»
Si Jesus miingon ngadto kanila, “Kang kinsang dagway ug ngalan kini?”
21 De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
Sila miingon ngadto kaniya, “kang Cesar.” Unya si Jesus miingon ngadto kanila, “Busa ihatag kang Cesar ang mga butang nga iya kang Cesar, ug sa Dios ang mga butang nga iya sa Dios.”
22 När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
Sa dihang sila nakadungog niini, sila natingala. Unya mibiya sila kaniya ug milakaw palayo.
23 Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
Niadtong adlawa ang pipila ka mga Saduseo miduol ngadto kaniya, kadtong nagsulti nga walay pagkabanhaw. Nangutana sila kaniya,
24 och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
nga nag-ingon, “Magtutudlo, si Moises miingon, 'Kung ang usa ka tawo mamatay, nga wala makabaton ug mga anak, ang iyang igsoong lalaki kinahanglan nga makigminyo sa iyang asawa ug magbaton ug anak alang sa iyang igsoong lalaki.'
25 Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
Adunay pito ka managsoon. Ang nauna nakigminyo ug unya namatay, mibiya nga walay anak. Gibilin niya ang iyang asawa ngadto sa iyang igsoong lalaki.
26 Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
Unya ang ikaduhang igsoong lalaki naghimo sa samang butang, unya ang ikatulo, hangtod sa ikapito nga igsoon,
27 Sist av alla dog hustrun.
Pagkahuman nilang tanan, namatay ang babaye.
28 Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»
Karon diha sa pagkabanhaw, kang kinsang asawa siya sa pito ka managsoon? Kay silang tanan nakaangkon man kaniya.”
29 Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
Apan si Jesus mitubag ug miingon kanila, “Nasayop kamo, tungod kay wala kamo masayod sa kasulatan ni sa gahom sa Dios.
30 Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
Kay diha sa pagkabanhaw dili na sila magminyoay, ni ihatag sa kaminyoon. Hinuon, mahisama na sila sa mga anghel sa langit.
31 Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
Apan mahitungod sa pagkabanhaw sa mga patay, wala ba ninyo mabasa unsa ang giingon kaninyo pinaagi sa Dios, nga nag-ingon,
32 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»
'Ako ang Dios ni Abraham, ang Dios ni Isaac, ug ang Dios ni Jacob'? Ang Dios dili Dios sa mga patay, apan sa mga buhi.
33 När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
Sa dihang ang mga panon sa katawhan nakadungog niini, natingala sila sa iyang pagpanudlo.
34 Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
Apan sa dihang ang mga Pariseo nakadungog nga si Jesus nagpahilom sa mga Saduseo, naghiusa sila sa pagtigom.
35 och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
Ang usa kanila nga magbabalaod, nangutana kaniya ug usa ka pangutana, aron pagsulay kaniya-
36 »Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»
“Magtutudlo, unsa man ang labing dako nga kasugoan diha sa balaod?”
37 Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
Si Jesus miingon kaniya, “'Kinahanglan nimong higugmaon ang Ginoo nga imong Dios sa tibuok nimong kasingkasing, sa tibuok nimong kalag, ug sa tibuok nimong hunahuna.'
38 Detta är det yppersta och förnämsta budet.
Mao kini ang dako ug nauna nga kasugoan.
39 Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
Ug ang ikaduhang kasugoan sama niini— 'Kinahanglan nimong higugmaon ang imong silingan sama sa imong kaugalingon.'
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»
Dinhi niining duha ka mga kasugoan nagsukad ang tibuok balaod ug ang mga propeta.”
41 Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
Karon samtang ang mga Pariseo nagpabilin nga nagtigom, si Jesus nangutana kanila ug usa ka pangutana.
42 och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»
Miingon siya, “Unsa ang inyong hunahuna mahitungod kang Cristo? Kang kinsa siyang anak?” Miingon sila kaniya, “Ang anak ni David.”
43 Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
Si Jesus miingon kanila, “Unya giunsa man ni David diha sa Espiritu sa pagtawag kaniya ug Ginoo, nga nag-ingon,
44 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
'Ang Ginoo miingon sa akong Ginoo, “Lingkod sa akong tuong kamot, hangtod nga akong himuon ang imong mga kaaway nga imong tumbanan.'”?”
45 Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»
Unya kung si David nagtawag kang Cristo nga 'Ginoo', giunsa paghimo kaniya nga anak ni David?”
46 Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom. Se Penning i Ordförklaringarna.
Walay usa nga nakahimo sa pagtubag kaniya sa usa ka pulong, ug wala nay tawo nga nangahas sa pagpangutana kaniya sa daghan pang mga pangutana sukad niadtong adlawa.
