Lukas 22
1 Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.
A E kokoke mai ana ka ahaaina berena hu ole, i kapaia ka moliaola.
2 Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.
A imi iho la na kahuna nui a me ka poe kakauolelo i mea e make ai oia ia lakou; no ka mea, ua hopohopo lakou i kanaka.
3 Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.
Alaila komo iho la o Satana iloko o Iuda i kapaia o Isekariote, oia kekahi o ka umikumamalua.
4 Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.
A hele aku la ia, a kuka pu me na kahuna nui, a me na luna kiai, i mea e haawi aku ai oia ia ia ia lakou.
5 Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.
A olioli iho la lakou, a olelo mai la e haawi i kala ia ia.
6 Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.
Hooia aku la oia, a imi aku la e kumakaia ia ia i ka wa e kaawale aku ai ka ahakanaka.
7 Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.
A hiki mai ka la o ka ahaaina berena hu ole, ka la e pono ai ke pepehi i ko keiki hipa moliaola;
8 Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.»
Hoouna ae la hoi oia ia Petero, a me Ioane, i mai la, E hele olua e hoomakaukau no kakou i ka moliaola e ai ai kakou.
9 De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?»
Ninau aku la laua ia ia, Mahea la i kou makemake e hoomakaukau ai maua?
10 Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.
A hai mai la oia ia laua, A ia hoi, i ko olua komo ana iloko o ke kulanakauhale, e halawai mai me olua kekahi kanaka e hali ana i ke kiaha ooma wai; e hahai olua ia ia iloko o ka hale ana e komo ai.
11 Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
A e olelo olua i ka mea noua ka hale, Ke ninau nei ke Kumu ia oe, Auhea ke keena ahaaina, kahi e ai ai au me ka'u mau haumana i ka moliaola!
12 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.»
A hoike mai no oia ia olua i ke keena nui maluna i hoolakolakoia; malaila olua e hoomakaukau ai.
13 Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
Hele aku la laua, a ike aku la e like me kana olelo ana ia lana; a hoomakaukau iho la laua i ka moliaola.
14 Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.
A hiki mai ka hora, noho iho la ia e ai, a me ka poe lunaolelo he umikumamalua me ia.
15 Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;
A olelo mai la oia ia lakou, He nui ka makemake a'u i makemake ai e ai pu me oukou i keia moliaola maraua o ko'u make ana:
16 ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.»
No ka mea, ke hai aku nei au ia oukou, aole au e ai hou aku ia, a hooko e ia mai ia iloko o ke aupuni o ke Akua.
17 Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan;
Alaila, lalau iho la oia i ke kiaha, a hoomaikai aku la, i mai la, E lawe oukou i keia, a e kailike ia oukou iho;
18 ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.»
No ka mea, ke olelo aku nei au ia oukou, aole au e inu i ko ke kumu waina, a hiki e mai ke aupuni o ke Akua.
19 Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»
Alaila lalau iho la ia i ka berena, hoomaikai aku la, a wawahi iho la, a haawi mai la ia lakou, i mai la, O ko'u kino keia i haawiia no oukou; e hana hoi oukou i keia me ka hoomanao mai ia'u.
20 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.
Pela no hoi i ke kiaha, mahope iho o ka aina, i mai la, O keia kiaha, o ke kauoha hou ia iloko o ko'u koko i hookaheia no oukou.
21 Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.
Eia hoi ea, o ka lima o ka mea nana au e kumakaia, eia pu me au ma ka papa aina.
22 Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»
E hele ana no hoi ke Keiki a ke kanaka e like me ka mea i hoomaopopoia'i; aka, e poino kela kanaka nana ia e kumakaia!
23 Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.
Alaila imi iho la lakou ia lakou iho i ko lakou mea nana e hana ia mea.
24 En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.
Ua hoopaapaa e lakou ia lakou iho i ko lakou mea e manaoia'na he pookela.
25 Då sade han till dem: »Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.
A olelo mai la oia ia lakou, Ua hooalii na'lii o na lahuikanaka maluna o lakou; a o ka poe i hookoikoi maluna o lakou, ua kapaia lakou he poe hana lokomaikai.
26 Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.
Aka, mai mea oukou pela; o ke pookela nae iwaena oukou, e like ia me ka mea uuku; a o ka luna, e like ia me ka mea lawelawe.
27 Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --
Owai la ka mea nui, o ka mea e noho ana e ai, a o ka mea lawelawe anei? Aole anei o ka mea e noho ana e ai? Aka, ua like au me ka mea lawelawe iwaena o oukou.
28 Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;
O oukou ka poe i noho pu mai me au iloko o ko'u popilikia ana.
29 och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,
A ke haawi aku nei au ia oukou i ke aupuni, me ko'u Makua i haawi mai ai ia'u.
30 så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.
E ai oukou a e inu hoi ma ka'u papa aina iloko o ko'u aupuni, a e noho hoi ma na nohoalii e hoopono ana i na ohana he umikumamalua a Iseraela.
31 Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;
Olelo mai la hoi ka Haku, E Simona, e Simona, ea, ua noi mai o Satana e loaa oukou ia ia e kanana oia ia oukou e like me ka hua palaoa:
32 men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»
Aka, ua pule au nou i pau ole kou manaoio; aia hoohuliia mai oe e hooikaika oe i kou poe hoahanau.
33 Då sade han till honom: »Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden.»
I aku la hoi oia ia ia, E ka Haku, ua makaukau wau e hele pu me oe i ka halepaahao, a i ka make.
34 Men han svarade: »Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.»
I mai la hoi ia, Ke olelo aku nei au i oe, e Petero, aole e kani ka mea i keia la mamua o kou hoole akolu ana i kou ike ana ia'u.
35 Ytterligare sade han till dem: »När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?» De svarade: »Intet.»
Alaila olelo mai la oia ia lakou, I ka wa i hoouna aku ai au ia oukou me ka aa kala ole, a me ke kieke ai ole, a me ke kamaa ole, i nele anei oukou i kekahi mea e pono ai? Hai aku la hoi lakou, Aole.
36 Då sade han till dem: »Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.
Alaila olelo mai la oia ia lakou. Aka ano, o ka mea aa kala, e lawe ia, a pela hoi i ke kieke ai; a o ka mea nele i ka pahikaua, e kuai lilo aku i kona aahu, a e kuai lilo mai i ka pahikaua.
37 Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan»
No ka mea, ke hai aku nei au ia oukou, ia'u no e hookoia'i ka mea i palapalaia, Ua helu pu ia oia me ka poe hana hewa; no ka mea, e pau auanei na mea no'u.
38 Då sade de: »Herre, se här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»
Olelo aku ia hoi lakou, E ka Haku, eia hoi, na pahikaua elua. I mai la oia ia lakou, He nui iho la ia.
39 Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.
Alaila puka ia iwaho, a hele i ka mauna o Oliveta, me kana i hana mau ai; a hahai aku la kana mau haumana ia ia.
40 Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»
A hiki aku ia ilaila, i mai la oia ia lakou, E pule oukou o lilo i ka hoowalewaleia.
41 Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad
Mamao aku la hoi oia mai o lakou aku, me he non ana la o ka pohaku, a kukuli iho la ilalo, pule aku la ia,
42 och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.»
I aku la, E ka Makua, ina e pono ia oe, e lawe aku oe i keia kiaha mai o'u aku nei; aole hoi o ko'u makemake, aka, o kou no ke hanaia.
43 Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.
A ikeia'e la e ia ka anela, mai ka lani mai, e hooikaika ana ia ia.
44 Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.
A ua puni ia i ka eha nui, pule ikaika aku la ia; a ua like hoi kona hou me na kulu nui o ke koko e haule ana ilalo i ka lepo.
45 När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.
A ku ae la ia mai ka pule ana, hoi mai la ia i kana mau haumana, ike mai la ia lakou e hiamoe ana no ke kaumaha;
46 Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»
I mai la hoi oia ia lakou, No ke aha la oukou e hiamoe nei? E ala'e iluna, e pule hoi oukou, o lilo oukou i ka hoowalewaleia.
47 Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.
A ia ia e olelo ana, aia hoi, ka lehulehu, a o ka mea i kapaia o Iuda, o kekahi o ka poe umikumamalua, hele ae ia mamua o lakou, a hookokoke no ia io Iesu la e honi ia ia.
48 Men Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?»
Ninau mai la hoi o Iesu ia ia, E Iuda, ke kumakaia nei anei oe i ke Keiki a ke kanaka me ka honi?
49 Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: »Herre, skola vi hugga till med svärd?»
A ike iho la ka poe me ia i ka mea e hanaia ana, ninau aku la lakou ia ia, E ka Haku, e hahau anei makou me ka pahikaua?
50 Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.
A hahau iho la kekahi o lakou i ke kauwa a ke kahuna nui, a oki ae la i kona pepeiao akau.
51 Då svarade Jesus och sade: »Låten det gå så långt.» Och han rörde vid hans öra och helade honom.
Alaila olelo mai la o Iesu, i mai la, U'oki pela! A hoopa ae la oia i kona pepeiao, hoola iho la ia ia.
52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.
Alaila olelo mai la Iesu i ka poe i kii aku ia ia, i na kahuna nui, a me na luna o ka luakini, a me na lunakahiko, Ua hele mai anei oukou mawaho me na pahikaua, a me na newa, e like me ka hahai ana i ka powa?
53 Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt.»
I ko'u noho ana me oukou i kela la, a i keia la, iloko o ka luakini, aole i lalau mai ko oukou mau lima ia'u. Aka, o ko oukou hora keia, a me ka mana o ka pouli.
54 Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.
Alaila lalau ae la lakou ia ia, kai aku la, a alako ia ia iloko o ka hale o ke kahuna nui; a hahai kaawale aku la o Petero mahope.
55 Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.
A hoa iho la lakou i ke ahi mawaenakonu o ka pahale, noho nui iho la lakou ilalo, noho pu iho la o Petero iwaena o lakou.
56 Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: »Också denne var med honom.
A ike ae la kekahi kaikamahine ia ia e noho ana ma ke ahi, a haka pono ia ia, i ae la ia, Oia nei no kekahi me ia.
57 Men han nekade och sade: »Kvinna, jag känner honom icke.»
A hoole aku la oia ia Iesu, i aku la, E ka wahine, aole au i ike ia ia.
58 Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: »Också du är en av dem.» Men Petrus svarade: »Nej, det är jag icke.»
A liuliu iki ae la, ike mai la kekahi mea e ia ia, i mai la ia, O oe no kekahi o lakou. I aku la Petero, E ke kanaka, aole au.
59 Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: »Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé.»
A hookahi paha hora ma ia hope iho, hooiaio ae la kekahi, i ae la, Oiaio, oia nei no hoi kekahi me ia, no ka mea, no Galilaia ia nei.
60 Då svarade Petrus: »Jag förstår icke vad du menar.» Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.
Olelo aku la hoi o Petero, E ke kanaka, aole au i ike i kau i olelo mai nei. A i kana olelo ana, kani koke iho la ka mea.
61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig.»
Haliu mai la no hoi ka Haku, nana mai la ia Petero; a hoomanao iho la o Petero i ka olelo a ka Haku i olelo mai ai ia ia, Mamua o ke kani ana o ka mea, akolu ou hoole ana mai ia'u.
62 Och han gick ut och grät bitterligen.
A hele aku la o Petero iwaho, uwe mihi nui iho la ia.
63 Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.
O ka poe kanaka hoi e paa ana ia Iesu, hoomaewaewa aku la lakou ia ia, me ka pepehi ia ia.
64 De höljde över honom och frågade honom och sade: »Profetera: vem var det som slog dig?»
A pani ae la lakou i kona mau maka, pepehi aku la ma kona wahi maka, a ninau aku la ia ia, i aku la, E koho oe, na wai oe i pepehi?
65 Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.
He nui no hoi na olelo e ae a lakou i hoino aku ai ia ia.
66 Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd
A ao ae la, akoakoa koke mai la ka poe lunakahiko o kanaka, a me na kahuna nui, a me ka poe kakauolelo, a lawe ae la lakou ia ia iloko o ko lakou ahalunakanawai, i aku la,
67 och sade: »Är du Messias, så säg oss det.» Men han svarade dem: »Om jag säger eder det, så tron I det icke.
O oe anei ka Mesia? e hai mai ia makou. I mai la hoi oia ia lakou, Ina e hai aku au ia oukou, aole no oukou e manaoio mai.
68 Och om jag frågar, så svaren I icke.
A ina e ninau aku au ia oukou, aole oukou e hai mai ia'u, aole hoi e hookuu ia'u.
69 Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida.»
Mahope aku nei hoi, e noho no ke Keiki a ko kanaka ma ka lima akau o ka mana o ke Akua.
70 Då sade de alla: »Så är du då Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det själva, att jag är det.»
Ninau aku la lakou a pau, O oe no anei ke Keiki a ke Akua? Hai mai la hoi oia, Owau no o ka oukou e olelo nei.
71 Då sade de: »Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun.»
I ae la no hoi lakou, He aha ka kakou hemahema e pono ai ka mea hou e maopopo ai? no ka mea, ua lohe kakou no loko mai o kona waha pouoi.
