Job 8

1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

Na Bildad el fahk,

2 Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?

“Safla sramsram in eng tuhtuh lom an?

3 Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?

God El tia wi kifasla nununku suwohs lal uh; El tia ku in tia oru ma pwaye.

4 Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,

Sahp oasr ma koluk tulik nutum ah tuh oru lain God. Pwanang El sang kaiyuk fal nu selos.

5 så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,

Inge wona kom in forla ac siyuk sin God Kulana Elan kasrekom;

6 då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;

Fin pwaye lah kom suwohs ac nasnas na, Na God El ac kasrekom. Ac folokonot mwet in lohm sum ac mwe kasrup lom nukewa tuh in mwe srui nu sum.

7 och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.

Mwe kasrup nukewa ma El eisla liki kom Ac tia apkuran nu ke ma El ac sifilpa folokonot nu sum.

8 Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt

“Srike liye luman lalmwetmet in pacl meet ah; Ac nunku ke ma pwaye su mwet lasr meet ah elos etala.

9 -- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;

Moul lasr uh fototo, ac wanginna ma kut etu; Kut ac wanginla oana ke lul uh sa na in wanginla.

10 men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:

A lela mwet matu lalmwetmet lasr meet ah in luti kom; Porongo ma elos fahk uh:

11 »Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

“Loa uh tia ku in kapak yen wangin kof we; Tia ku in koneyukyak sayen acn furarrar uh.

12 Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.

Fin wanginla kof, na loa uh pa ac uli emeet, Ke srakna mangosr ac soenna fal in orekmakinyuk.

13 Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.

Mwet ma forla liki God uh elos oana loa inge; Finsrak lalos uh ac wanginla ke pacl se na ma elos mulkunla God.

14 Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.

Elos sulela ahng lun pwepenu uh tuh in nien wikla lalos.

15 Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

Ku elos fin fungyang ke sie ang inge, ya ac ku in tapkulosyak? Ac elos fin sruok soko koa ke ang inge, ya ac ku in kasrelos tuyak?

16 Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;

“Mwet koluk uh elos furarak in ima uh, Oana pulah su furarak ye faht uh.

17 kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.

Okah kaclos uh ac punla eot uh, Ac sruokani ku eot nukewa.

18 Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

Na fin fifyak elos, Ac wangin inkelos yen elos tuh oan we meet.

19 Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»

Aok, pwana inge luman engan lun mwet koluk uh; Oasr pac mwet saya ac sifil tuku ac aolulosla.

20 Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.

“Tusruktu God El tia ku in ngetla liki mwet su inse pwaye nu sel, Ac El tia ku in kasru mwet koluk uh.

21 Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.

El ac fah lela kom in sifilpa israsr ac sasa,

22 De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.

Tusruktu El ac fah aklusrongtenye mwet su srungakom, Ac lohm sin mwet koluk uh ac fah wanginla.”