Predikaren 10

1 Giftflugor vålla stank och jäsning i salvoberedarens salva; så uppväger ett grand av dårskap både vishet och ära.

Muscæ morientes perdunt suavitatem unguenti. Pretiosior est sapientia et gloria, parva et ad tempus stultitia.

2 Den vise har sitt hjärta åt höger, men dåren har sitt hjärta åt vänster.

Cor sapientis in dextera ejus, et cor stulti in sinistra illius.

3 Ja, varhelst dåren går kommer hans förstånd till korta, och till alla säger han ifrån, att han är en dåre.

Sed et in via stultus ambulans, cum ipse insipiens sit, omnes stultos æstimat.

4 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.

Si spiritus potestatem habentis ascenderit super te, locum tuum ne demiseris, quia curatio faciet cessare peccata maxima.

5 Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten:

Est malum quod vidi sub sole, quasi per errorem egrediens a facie principis:

6 att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring.

positum stultum in dignitate sublimi, et divites sedere deorsum.

7 Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.

Vidi servos in equis, et principes ambulantes super terram quasi servos.

8 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen.

Qui fodit foveam incidet in eam, et qui dissipat sepem mordebit eum coluber.

9 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.

Qui transfert lapides affligetur in eis, et qui scindit ligna vulnerabitur ab eis.

10 Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.

Si retusum fuerit ferrum, et hoc non ut prius, sed hebetatum fuerit, multo labore exacuetur, et post industriam sequetur sapientia.

11 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.

Si mordeat serpens in silentio, nihil eo minus habet qui occulte detrahit.

12 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv.

Verba oris sapientis gratia, et labia insipientis præcipitabunt eum;

13 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.

initium verborum ejus stultitia, et novissimum oris illius error pessimus.

14 Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?

Stultus verba multiplicat. Ignorat homo quid ante se fuerit; et quid post se futurum sit, quis ei poterit indicare?

15 Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.

Labor stultorum affliget eos, qui nesciunt in urbem pergere.

16 Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen!

Væ tibi, terra, cujus rex puer est, et cujus principes mane comedunt.

17 Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!

Beata terra cujus rex nobilis est, et cujus principes vescuntur in tempore suo, ad reficiendum, et non ad luxuriam.

18 Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.

In pigritiis humiliabitur contignatio, et in infirmitate manuum perstillabit domus.

19 Till sin förlustelse håller man gästabud, och vinet gör livet glatt; men penningen är det som förlänar alltsammans.

In risum faciunt panem et vinum ut epulentur viventes; et pecuniæ obediunt omnia.

20 Uttala ej ens i din tanke förbannelser över en konung, och ej ens i din sovkammare förbannelser över en rik man; ty himmelens fåglar böra fram ditt tal, och de bevingade förkunna vad du har sagt.

In cogitatione tua regi ne detrahas, et in secreto cubiculi tui ne maledixeris diviti: quia et aves cæli portabunt vocem tuam, et qui habet pennas annuntiabit sententiam.