Höga Visan 1
1 Salomos Höga Visa.
Solomunova pjesma nad pjesmama.
2 Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
Da me hoæe poljubiti poljupcem usta svojih! Jer je tvoja ljubav bolja od vina.
3 Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
Mirisom su tvoja ulja prekrasna; ime ti je ulje razlito; zato te ljube djevojke.
4 Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
Vuci me, za tobom æemo trèati; uvede me car u ložnicu svoju; radovaæemo se i veseliæemo se tobom, spominjaæemo ljubav tvoju više nego vino; pravi ljube te.
5 Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
Crna sam, ali lijepa, kæeri Jerusalimske, kao šatori Kidarski, kao zavjesi Solomunovi.
6 Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
Ne gledajte me što sam crna, jer me je sunce opalilo; sinovi matere moje rasrdivši se na me postaviše me da èuvam vinograde, i ne èuvah svojega vinograda, koji ja imam.
7 Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
Kaži mi ti, kojega ljubi duša moja, gdje paseš, gdje planduješ? jer zašto bih lutala meðu stadima drugova tvojih?
8 Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
Ako ne znaš, najljepša izmeðu žena, poði tragom za stadom, i pasi jariæe svoje pokraj stanova pastirskih.
9 Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
Ti si mi, draga moja, kao konji u kolima Faraonovijem.
10 Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
Obrazi su tvoji okiæeni grivnama, i grlo tvoje nizovima.
11 Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
Naèiniæemo ti zlatne grivne sa šarama srebrnijem.
12 Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
Dok je car za stolom, narad moj pušta svoj miris.
13 Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
Dragi mi je moj kita smirne, koja meðu dojkama mojim poèiva.
14 Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
Dragi mi je moj grozd kiprov iz vinograda Engadskih.
15 Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
Lijepa ti si, draga moja, lijepa ti si! oèi su ti kao u golubice.
16 Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
Lijep ti si, dragi moj, i ljubak! i postelja naša zeleni se.
17 Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
Grede su nam u kuæama kedrove, daske su nam jelove.
