Psaltaren 7
1 Davids oskyldighet, der han om söng Herranom, för Chus ords skull, den Jeminitens. Uppå dig, Herre, tröstar jag, min Gud; hjelp mig ifrån alla mina förföljare, och undsätt mig;
Die Unschuld Davids, davon er sang dem HERRN von wegen der Worte des Mohren, des Jeminiten. Auf dich, HERR, traue ich, mein Gott! Hilf mir von allen meinen Verfolgern und errette mich,
2 Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
daß sie nicht wie Löwen meine Seele erhaschen und zerreißen, weil kein Erretter da ist.
3 Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
HERR, mein Gott, hab ich solches getan, und ist Unrecht in meinen Händen;
4 Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
hab ich Böses vergolten denen, so friedlich mit mir lebten, oder die, so mir ohne Ursache feind waren, beschädiget,
5 Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. (Sela)
so verfolge mein Feind meine Seele und ergreife sie und trete mein Leben zu Boden und lege meine Ehre in den Staub. (Sela)
6 Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
auf, HERR, in deinem Zorn, erhebe dich über den Grimm meiner Feinde und hilf mir wieder in das Amt, das du mir befohlen hast,
7 Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
daß sich die Leute wieder zu dir sammeln; und um derselben willen komm wieder empor.
8 Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
Der HERR ist Richter über die Leute. Richte mich, HERR, nach meiner Gerechtigkeit und Frömmigkeit.
9 Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
Laß der Gottlosen Bosheit ein Ende werden und fördere die Gerechten; denn du, gerechter Gott, prüfest Herzen und Nieren.
10 Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
Mein Schild ist bei Gott, der den frommen Herzen hilft.
11 Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.
Gott ist ein rechter Richter und ein Gott, der täglich dräuet.
12 Vill man icke omvända sig, så hafver han hvässt sitt svärd, och spänt sin båga och måttar till;
Will man sich nicht bekehren, so hat er sein Schwert gewetzt und seinen Bogen gespannet und zielet,
13 Och hafver lagt der dödelig skott uppå; sina pilar hafver han tillredt, till att förderfva.
und hat drauf gelegt tödlich Geschoß; seine Pfeile hat er zugerichtet zu verderben.
14 Si, denne hafver ondt i sinnet, med olycko är han hafvandes; men ett fel skall han föda.
Siehe, der hat Böses im Sinn, mit Unglück ist er schwanger; er wird aber einen Fehl gebären.
15 Han hafver grafvit ena grop, och kastat der grant ut, och är i den gropena fallen, som han gjort hade.
Er hat eine Grube gegraben und ausgeführt und ist in die Grube gefallen, die er gemacht hat.
16 Hans olycka skall uppå hans hufvud komma, och hans arghet uppå hans hjessa falla.
Sein Unglück wird auf seinen Kopf kommen und sein Frevel auf seine Scheitel fallen.
17 Jag tackar Herranom för hans rättfärdighets skull, och vill lofva Herrans Namn, dens Aldrahögstas.
