< Psaltaren 61 >

1 En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör, Gud, mitt rop, och akta uppå mina bön.
Ein Psalm Davids, vorzusingen auf einem Saitenspiel. Höre, Gott, mein Geschrei und merke auf mein Gebet!
2 Härnedre på jordene ropar jag till dig, när mitt hjerta i ångest är: För mig dock uppå en hög klippo.
Hienieden auf Erden rufe ich zu dir, wenn mein Herz in Angst ist, du wollest mich führen auf einen hohen Felsen.
3 Ty du äst min tillflykt; ett starkt torn för mina fiendar.
Denn du bist meine Zuversicht, ein starker Turm vor meinen Feinden.
4 Jag vill bo uti dine hyddo till evig tid, och min tröst hafva under dina vingar. (Sela)
Ich will wohnen in deiner Hütte ewiglich und trauen unter deinen Fittichen. (Sela)
5 Ty du, Gud, hörer mina löften; du lönar dem väl, som ditt Namn frukta.
Denn du, Gott, hörest meine Gelübde; du belohnest die wohl, die deinen Namen fürchten.
6 Du gifver Konungenom långt lif, att hans år vara ifrå slägte till slägte;
Du gibst einem Könige langes Leben, daß seine Jahre währen immer für und für,
7 Att han må evigliga för Gudi sittandes blifva. Bevisa honom godhet och trohet, att de bevara honom;
daß er immer sitzen bleibet vor Gott. Erzeige ihm Güte und Treue, die ihn behüten.
8 Så vill jag lofsjunga dino Namne evinnerliga, att jag må betala mina löften dageliga.

< Psaltaren 61 >