Psaltaren 55

1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.

Eine Unterweisung Davids, vorzusingen auf Saitenspielen. Gott, höre mein Gebet und verbirg dich nicht vor meinem Flehen.

2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;

Merke auf mich und erhöre mich, wie ich so kläglich zage und heule,

3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.

daß der Feind so schreiet, und der Gottlose dränget; denn sie wollen mir einen Tück beweisen und sind mir heftig gram.

4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.

Mein Herz ängstet sich in meinem Leibe, und des Todes Furcht ist auf mich gefallen.

5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.

Furcht und Zittern ist mich ankommen, und Grauen hat mich überfallen.

6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;

Ich sprach: O, hätte ich Flügel wie Tauben, daß ich flöge und etwa bliebe!

7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)

Siehe, so wollt ich mich ferne weg machen und in der Wüste bleiben. (Sela)

8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.

Ich wollt eilen, daß ich entrönne vor dem Sturmwind und Wetter.

9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.

Mache ihre Zunge uneins, HERR, und laß sie untergehen; denn ich sehe Frevel und Hader in der Stadt.

10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.

Solches gehet Tag und Nacht um und um in ihren Mauern; es ist Mühe und Arbeit drinnen.

11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.

Schadentun regieret drinnen, Lügen und Trügen läßt nicht von ihrer Gasse.

12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.

Wenn mich doch mein Feind schändete, wollt ich's leiden, und wenn mir mein Hasser pochte, wollt ich mich vor ihm verbergen;

13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.

du aber bist mein Geselle, mein Pfleger und mein Verwandter,

14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.

die wir freundlich miteinander waren unter uns; wir wandelten im Hause Gottes zu Haufen.

15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)

Der Tod übereile sie, und müssen lebendig in die Hölle fahren; denn es ist eitel Bosheit unter ihrem Haufen. (Sheol h7585)

16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.

Ich aber will zu Gott rufen, und der HERR wird mir helfen.

17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.

Des Abends, Morgens und Mittags will ich klagen und heulen, so wird er meine Stimme hören.

18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.

Er erlöset meine Seele von denen, die an mich wollen, und schaffet ihr Ruhe; denn ihrer ist viel wider mich.

19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;

Gott wird hören und sie demütigen, der allwege bleibt. (Sela) Denn sie werden nicht anders und fürchten Gott nicht.

20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.

Denn sie legen ihre Hände an seine Friedsamen und entheiligen seinen Bund.

21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.

Ihr Mund ist glätter denn Butter und haben doch Krieg im Sinn; ihre Worte sind gelinder denn Öl und sind doch bloße Schwerter.

22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.

Wirf dein Anliegen auf den HERRN! Der wird dich versorgen und wird den Gerechten nicht ewiglich in Unruhe lassen.

23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.