< Psaltaren 55 >

1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
For the Chief Musician. On stringed instruments. A contemplation by David. Listen to my prayer, God. Don’t hide yourself from my supplication.
2 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
Attend to me, and answer me. I am restless in my complaint, and moan
3 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
because of the voice of the enemy, because of the oppression of the wicked. For they bring suffering on me. In anger they hold a grudge against me.
4 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
My heart is severely pained within me. The terrors of death have fallen on me.
5 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
Fearfulness and trembling have come on me. Horror has overwhelmed me.
6 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
I said, “Oh that I had wings like a dove! Then I would fly away, and be at rest.
7 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
Behold, then I would wander far off. I would lodge in the wilderness.” (Selah)
8 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
“I would hurry to a shelter from the stormy wind and storm.”
9 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
Confuse them, Lord, and confound their language, for I have seen violence and strife in the city.
10 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
Day and night they prowl around on its walls. Malice and abuse are also within her.
11 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
Destructive forces are within her. Threats and lies don’t depart from her streets.
12 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
For it was not an enemy who insulted me, then I could have endured it. Neither was it he who hated me who raised himself up against me, then I would have hidden myself from him.
13 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
But it was you, a man like me, my companion, and my familiar friend.
14 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
We took sweet fellowship together. We walked in God’s house with company.
15 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
Let death come suddenly on them. Let them go down alive into Sheol. For wickedness is among them, in their dwelling. (Sheol h7585)
16 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
As for me, I will call on God. The LORD will save me.
17 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
Evening, morning, and at noon, I will cry out in distress. He will hear my voice.
18 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
He has redeemed my soul in peace from the battle that was against me, although there are many who oppose me.
19 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
God, who is enthroned forever, will hear and answer them. (Selah) They never change and don’t fear God.
20 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
He raises his hands against his friends. He has violated his covenant.
21 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
His mouth was smooth as butter, but his heart was war. His words were softer than oil, yet they were drawn swords.
22 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
Cast your burden on the LORD and he will sustain you. He will never allow the righteous to be moved.
23 Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
But you, God, will bring them down into the pit of destruction. Bloodthirsty and deceitful men shall not live out half their days, but I will trust in you.

< Psaltaren 55 >