Psaltaren 51

1 En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.

Au maître de chant. Psaume de David. Lorsque Nathan le prophète vint le trouver, après qu'il fut allé vers Bethsabée. Aie pitié de moi, ô Dieu, selon ta bonté; selon ta grande miséricorde efface mes transgressions.

2 Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.

Lave-moi complètement de mon iniquité, et purifie-moi de mon péché.

3 Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.

Car je reconnais mes transgressions, et mon péché est constamment devant moi.

4 Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.

C'est contre toi seul que j'ai péché, j'ai fait ce qui est mal à tes yeux, afin que tu sois trouvé juste dans ta sentence, sans reproche dans ton jugement.

5 Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.

Voici que je suis né dans l'iniquité et ma mère m'a conçu dans le péché.

6 Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.

Voici que tu veux que la sincérité soit dans le cœur au dedans de moi fais-moi connaître la sagesse.

7 Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.

Purifie-moi avec l'hysope, et je serai pur; lave-moi, et je serai plus blanc que la neige.

8 Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.

Annonce-moi la joie et l'allégresse, et les os que tu as brisés se réjouiront.

9 Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.

Détourne ta face de mes péchés, efface toutes mes iniquités.

10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.

O Dieu, crée en moi un cœur pur, et renouvelle au dedans de moi un esprit ferme.

11 Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.

Ne me rejette pas loin de ta face, ne me retire pas ton esprit saint.

12 Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.

Rends-moi la joie de ton salut, et soutiens-moi par un esprit de bonne volonté.

13 Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.

J'enseignerai tes voies à ceux qui les transgressent, et les pécheurs reviendront à toi.

14 Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.

O Dieu, Dieu de mon salut, délivre-moi du sang versé, et ma langue célébrera ta justice.

15 Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.

Seigneur, ouvre mes lèvres, et ma bouche publiera ta louange.

16 Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.

Car tu ne désires pas de sacrifices, — je t'en offrirais, — tu ne prends pas plaisir aux holocaustes.

17 De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.

Les sacrifices de Dieu, c'est un esprit brisé; ô Dieu, tu ne dédaignes pas un cœur brisé et contrit.

18 Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.

Dans ta bonté, répands tes bienfaits sur Sion, bâtis les murs de Jérusalem!

19 Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.

Alors tu agréeras les sacrifices de justice, l'holocauste et le don parfait; alors on offrira des taureaux sur ton autel.