< Psaltaren 51 >

1 En Psalm Davids, till att föresjunga; Då den Propheten Nathan till honom kom, när han till BathSeba ingången var. Gud, var mig nådelig, efter dina godhet, och afplana mina synd, efter dina stora barmhertighet.
For the end, a Psalm of David, when Nathan the prophet came to him, when he had gone to Bersabee. Have mercy upon me, O God, according to your great mercy; and according to the multitude of your compassions blot out my transgression.
2 Två mig väl af mine missgerning, och rensa mig ifrå mine synd.
Wash me thoroughly from mine iniquity, and cleanse me from my sin.
3 Förty jag känner mina missgerning, och min synd är alltid för mig.
For I am conscious of mine iniquity; and my sin is continually before me.
4 Mot dig allena hafver jag syndat, och illa gjort för dig; på det du må rätt blifva i din ord, och icke straffad blifva, då du dömd varder.
Against you only have I sinned, and done evil before you: that you might be justified in your sayings, and might overcome when you are judged.
5 Si, jag är af syndelig säd född, och min moder hafver mig i synd aflat.
For, behold, I was conceived in iniquities, and in sins did my mother conceive me.
6 Si, du hafver lust till sanningen, den i det fördolda ligger; du låter mig veta den hemliga visheten.
For, behold, you love truth: you have manifested to me the secret and hidden things of your wisdom.
7 Skära mig med isop, att jag må ren varda; två mig, att jag må snöhvit varda.
You shall sprinkle me with hyssop, and I shall be purified: you shall wash me, and I shall be made whiter than snow.
8 Låt mig höra glädje och fröjd, att de ben, som du förkrossat hafver, måga fröjda sig.
You shall cause me to hear gladness and joy: the afflicted bones shall rejoice.
9 Vänd bort ditt ansigte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar.
Turn away your face from my sins, and blot out all mine iniquities.
10 Skapa i mig, Gud, ett rent hjerta, och gif i mig en ny viss anda.
Create in me a clean heart, O God; and renew a right spirit in my inward parts.
11 Förkasta mig icke ifrå ditt ansigte, och tag icke din Helga Anda ifrå mig.
Cast me not away from your presence; and remove not your holy Spirit from me.
12 Tröst mig igen med dine hjelp, och den frimodige anden uppehålle mig.
Restore to me the joy of your salvation: establish me with your directing Spirit.
13 Ty jag vill lära öfverträdarena dina vägar, att syndarena måga vända sig till dig.
[Then] will I teach transgressors your ways; and ungodly men shall turn to you.
14 Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och Frälsare är; att min tunga må lofva dina rättfärdighet.
Deliver me from blood-guiltiness, O God, the God of my salvation: [and] my tongue shall joyfully declare your righteousness.
15 Herre, upplåt mina läppar, att min mun må förkunna din pris.
O Lord, you shall open my lips; and my mouth shall declare your praise.
16 Ty du hafver icke lust till offer, eljest ville jag väl gifva dig det; och bränneoffer behaga dig intet.
For if you desired sacrifice, I would have given [it]: you will not take pleasure in whole burnt offerings.
17 De offer, som Gudi behaga, äro en bedröfvad ande. Ett bedröfvadt och förkrossadt hjerta varder du, Gud, icke föraktandes.
Sacrifice to God is a broken spirit: a broken and humbled heart God will not despise.
18 Gör väl vid Zion, efter dina nåde; uppbygg murarna i Jerusalem.
Do good, O Lord, to Sion in your good pleasure; and let the walls of Jerusalem be built.
19 Då skola dig behaga rättfärdighetenes offer, bränneoffer och heloffer; då skall man oxar uppå ditt altare offra.
Then shall you be pleased with a sacrifice of righteousness, offering, and whole burnt sacrifices: then shall they offer calves upon your altar.

< Psaltaren 51 >