Psaltaren 47

1 En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Klapper med händerna, all folk, och fröjdens Gudi med gladsamma röst.

Ein Psalm, vorzusingen, der Kinder Korah. Frohlocket mit Händen, alle Völker, und jauchzet Gott mit fröhlichem Schall!

2 Ty Herren, den Aldrahögste, är förskräckelig, en stor Konung på hela jordene.

Denn der HERR, der Allerhöchste, ist erschrecklich, ein großer König auf dem ganzen Erdboden.

3 Han skall tvinga folk under oss, och Hedningar under våra fötter.

Er wird die Völker unter uns zwingen und die Leute unter unsere Füße.

4 Han utväljer oss till en arfvedel, Jacobs härlighet, den han älskar. (Sela)

Er erwählet uns zum Erbteil, die HERRLIchkeit Jakobs, den er liebet. (Sela)

5 Gud är uppfaren med fröjd, och Herren med klar basun.

Gott fähret auf mit Jauchzen und der HERR mit heller Posaune.

6 Lofsjunger, lofsjunger Gudi; lofsjunger, lofsjunger vårom Konung.

Lobsinget, lobsinget Gott; lobsinget, lobsinget unserm Könige!

7 Ty Gud är Konung på hela jordene. Lofsjunger honom förnufteliga.

Denn Gott ist König auf dem ganzen Erdboden; lobsinget ihm klüglich!

8 Gud är Konung öfver Hedningarna. Gud sitter på sinom helga stol.

Gott ist König über die Heiden; Gott sitzt auf seinem heiligen Stuhl.

9 Förstarne ibland folken äro församlada till ett folk Abrahams Gudi; ty Gud är fast upphöjd, när herrarna på jordene.