< Psaltaren 37 >

1 En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän.
Psalmus ipsi David. Noli æmulari in malignantibus: neque zelaveris facientes iniquitatem.
2 Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna.
Quoniam tamquam fœnum velociter arescent: et quemadmodum olera herbarum cito decident.
3 Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga.
Spera in Domino, et fac bonitatem: et inhabita terram, et pasceris in divitiis eius.
4 Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar.
Delectare in Domino: et dabit tibi petitiones cordis tui.
5 Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat;
Revela Domino viam tuam, et spera in eo: et ipse faciet.
6 Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag.
Et educet quasi lumen iustitiam tuam: et iudicium tuum tamquam meridiem:
7 Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå.
subditus esto Domino, et ora eum. Noli æmulari in eo, qui prosperatur in via sua: in homine faciente iniustitias.
8 Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör.
Desine ab ira, et derelinque furorem: noli æmulari ut maligneris.
9 Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet.
Quoniam qui malignantur, exterminabuntur: sustinentes autem Dominum, ipsi hereditabunt terram.
10 Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara.
Et adhuc pusillum, et non erit peccator: et quæres locum eius, et non invenies.
11 Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid.
Mansueti autem hereditabunt terram, et delectabuntur in multitudine pacis.
12 Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom.
Observabit peccator iustum: et stridebit super eum dentibus suis.
13 Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.
Dominus autem irridebit eum: quoniam prospicit quod veniet dies eius.
14 De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.
Gladium evaginaverunt peccatores: intenderunt arcum suum. Ut deiiciant pauperem et inopem: ut trucident rectos corde.
15 Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.
Gladius eorum intret in corda ipsorum: et arcus eorum confringatur.
16 Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.
Melius est modicum iusto, super divitias peccatorum multas.
17 Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.
Quoniam brachia peccatorum conterentur: confirmat autem iustos Dominus.
18 Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.
Novit Dominus dies immaculatorum: et hereditas eorum in æternum erit.
19 De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.
Non confundentur in tempore malo, et in diebus famis saturabuntur:
20 Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.
quia peccatores peribunt. Inimici vero Domini mox ut honorificati fuerint et exaltati: deficientes, quemadmodum fumus deficient.
21 Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.
Mutuabitur peccator, et non solvet: iustus autem miseretur et tribuet.
22 Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.
Quia benedicentes ei hereditabunt terram: maledicentes autem ei disperibunt.
23 Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.
Apud Dominum gressus hominis dirigentur: et viam eius volet.
24 Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.
Cum ceciderit, non collidetur: quia Dominus supponit manum suam.
25 Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.
Iunior fui, etenim senui: et non vidi iustum derelictum, nec semen eius quærens panem.
26 Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.
Tota die miseretur et commodat: et semen illius in benedictione erit.
27 Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.
Declina a malo, et fac bonum: et inhabita in sæculum sæculi.
28 Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.
Quia Dominus amat iudicium, et non derelinquet sanctos suos: in æternum conservabuntur. Iniusti punientur: et semen impiorum peribit.
29 De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.
Iusti autem hereditabunt terram: et inhabitabunt in sæculum sæculi super eam.
30 Dens rättfärdigas mun talar vishet, och hans tunga lärer rätten.
Os iusti meditabitur sapientiam, et lingua eius loquetur iudicium.
31 Hans Guds lag är i hans hjerta; hans steg slinta icke.
Lex Dei eius in corde ipsius: et non supplantabuntur gressus eius.
32 Den ogudaktige vaktar uppå den rättfärdiga, och aktar dräpa honom.
Considerat peccator iustum: et quærit mortificare eum.
33 Men Herren låter honom icke uti hans händer, och fördömer honom icke, då han dömd varder.
Dominus autem non derelinquet eum in manibus eius: nec damnabit eum cum iudicabitur illi.
34 Förbida Herran, och håll hans väg, så skall han upphöja dig, så att du skall ärfva landet. Du skall se, att de ogudaktige utrotade varda.
Expecta Dominum, et custodi viam eius: et exaltabit te ut hereditate capias terram: cum perierint peccatores videbis.
35 Jag hafver sett en ogudaktig, den var fast väldig, och utbredde sig, och grönskades såsom ett laurbärsträ.
Vidi impium superexaltatum, et elevatum sicut cedros Libani.
36 Då man gick der framom, si, så var han borto; jag frågade efter honom, då vardt han ingenstäds funnen.
Et transivi, et ecce non erat: et quæsivi eum, et non est inventus locus eius.
37 Blif from, och håll dig rätt; ty slikom skall det på sistone väl gå.
Custodi innocentiam, et vide æquitatem: quoniam sunt reliquiæ homini pacifico.
38 Men de öfverträdare skola tillsammans förgås, och de ogudaktige på sistone utrotade varda.
Iniusti autem disperibunt simul: reliquiæ impiorum interibunt.
39 Men Herren hjelper de rättfärdiga; han är deras starkhet i nöd;
Salus autem iustorum a Domino: et protector eorum in tempore tribulationis.
40 Och Herren skall vara dem biståndig, och hjelpa dem; han skall undsätta dem ifrå de ogudaktiga, och frälsa dem; ty de trösta uppå honom.
Et adiuvabit eos Dominus, et liberabit eos: et eruet eos a peccatoribus, et salvabit eos: quia speraverunt in eo.

< Psaltaren 37 >