Psaltaren 130

1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.

A Song of Ascents. Out of the depths I have cried to you, LORD.

2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.

Lord, hear my voice. Let your ears be attentive to the voice of my petitions.

3 Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?

If you, LORD, kept a record of sins, Lord, who could stand?

4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.

But there is forgiveness with you, therefore you are feared.

5 Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.

I wait for the LORD. My soul waits. I hope in his word.

6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.

My soul longs for the Lord more than watchmen long for the morning, more than watchmen for the morning.

7 Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.

Israel, hope in the LORD, for there is loving kindness with the LORD. Abundant redemption is with him.

8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.

He will redeem Israel from all their sins.