Psaltaren 119
1 Salige äro de som utan vank lefva, de som i Herrans lag vandra.
Beati quelli che sono integri nelle loro vie, che camminano secondo la legge dell’Eterno.
2 Salige äro de som hans vittnesbörd hålla; de som af allo hjerta söka honom.
Beati quelli che osservano le sue testimonianze, che lo cercano con tutto il cuore,
3 Ty de som på hans vägom vandra, de göra intet ondt.
ed anche non operano iniquità, ma camminano nelle sue vie.
4 Du hafver budit, att hålla dina befallningar fliteliga.
Tu hai ordinato i tuoi precetti perché siano osservati con cura.
5 O! att mitt lif hölle dina rätter med fullt allvar.
Oh siano le mie vie dirette all’osservanza dei tuoi statuti!
6 När jag skådar uppå all din bud, så kommer jag icke på skam.
Allora non sarò svergognato quando considererò tutti i tuoi comandamenti.
7 Jag tackar dig af rätt hjerta, att du lärer mig dina rättfärdighets rätter.
Io ti celebrerò con dirittura di cuore, quando avrò imparato i tuoi giusti decreti.
8 Dina rätter vill jag hålla; öfvergif mig dock aldrig.
Io osserverò i tuoi statuti, non abbandonarmi del tutto.
9 Huru skall en yngling sin väg ostraffeliga gå? När han håller sig efter din ord.
Come renderà il giovane la sua via pura? Col badare ad essa secondo la tua parola.
10 Jag söker dig af allo hjerta; Låt mig icke fela om din bud.
Io ti ho cercato con tutto il mio cuore; non lasciarmi deviare dai tuoi comandamenti.
11 Jag behåller din ord i mitt hjerta, på det jag icke skall synda emot dig.
Io ho riposto la tua parola nel mio cuore per non peccare contro di te.
12 Lofvad vare du, Herre; lär mig dina rätter.
Tu sei benedetto, o Eterno; insegnami i tuoi statuti.
13 Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.
Ho raccontato con le mie labbra tutti i giudizi della tua bocca.
14 Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.
Io gioisco nella via delle tue testimonianze, come se possedessi tutte le ricchezze.
15 Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.
Io mediterò sui tuoi precetti e considerò i tuoi sentieri.
16 Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.
Io mi diletterò nei tuoi statuti, non dimenticherò la tua parola.
17 Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.
Fa’ del bene al tuo servitore perché io viva ed osservi la tua parola.
18 Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.
Apri gli occhi miei ond’io contempli le maraviglie della tua legge.
19 Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.
Io sono un forestiero sulla terra; non mi nascondere i tuoi comandamenti.
20 Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.
L’anima mia si strugge dalla brama che ha dei tuoi giudizi in ogni tempo.
21 Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.
Tu sgridi i superbi, i maledetti, che deviano dai tuoi comandamenti.
22 Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.
Togli di sopra a me il vituperio e lo sprezzo, perché io ho osservato le tue testimonianze.
23 Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.
Anche quando i principi siedono e parlano contro di me, il tuo servitore medita i tuoi statuti.
24 Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.
Sì, le tue testimonianze sono il mio diletto e i miei consiglieri.
25 Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.
L’anima mia è attaccata alla polvere; vivificami secondo la tua parola.
26 Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.
Io ti ho narrato le mie vie, e tu m’hai risposto; insegnami i tuoi statuti.
27 Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.
Fammi intendere la via dei tuoi precetti, ed io mediterò le tue maraviglie.
28 Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.
L’anima mia, dal dolore, si strugge in lacrime; rialzami secondo la tua parola.
29 Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.
Tieni lontana da me la via della menzogna, e, nella tua grazia, fammi intender la tua legge.
30 Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.
Io ho scelto la via della fedeltà, mi son posto i tuoi giudizi dinanzi agli occhi.
31 Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.
Io mi tengo attaccato alle tue testimonianze; o Eterno, non lasciare che io sia confuso.
32 När du mitt hjerta tröstar, så löper jag dins buds väg.
Io correrò per la via dei tuoi comandamenti, quando m’avrai allargato il cuore.
33 Lär mig, Herre, dina rätters väg, att jag må bevara dem intill ändan.
Insegnami, o Eterno, la via dei tuoi statuti ed io la seguirò fino alla fine.
34 Undervisa mig, att jag må bevara din lag, och hålla dem af allo hjerta.
Dammi intelletto e osserverò la tua legge; la praticherò con tutto il cuore.
35 För mig in på din buds stig, ty jag hafver der lust till.
Conducimi per il sentiero dei tuoi comandamenti, poiché io mi diletto in esso.
36 Böj mitt hjerta till din vittnesbörd, och icke till girighet.
Inclina il mio cuore alle tue testimonianze e non alla cupidigia.
37 Vänd bort min ögon, att de icke se efter onyttig läro; utan vederqvick mig på dinom väg.
Distogli gli occhi miei dal contemplare la vanità, e vivificami nelle tue vie.
38 Låt din tjenare hålla din bud stadeliga för din ord, att jag må frukta dig.
Mantieni al tuo servitore la tua parola, che inculca il tuo timore.
39 Vänd ifrå mig den försmädelse, som jag fruktar; ty dine rätter äro lustige.
Rimuovi da me il vituperio ch’io temo, perché i tuoi giudizi son buoni.
40 Si, jag begärar dina befallningar; vederqvick mig med dine rättfärdighet.
Ecco, io bramo i tuoi precetti, vivificami nella tua giustizia.
41 Herre, låt mig vederfaras dina nåd; dina hjelp efter ditt ord;
Vengano su me le tue benignità, o Eterno, e la tua salvezza, secondo la tua parola.
42 Att jag mina lastare svara må; ty jag förlåter mig uppå ditt ord.
E avrò di che rispondere a chi mi fa vituperio, perché confido nella tua parola.
43 Och tag ju icke ifrå minom mun sanningenes ord; ty jag hoppas uppå dina rätter.
Non mi toglier del tutto dalla bocca la parola della verità, perché spero nei tuoi giudizi.
44 Jag vill hålla din lag allstädes, alltid och evinnerliga.
Ed io osserverò la tua legge del continuo, in sempiterno.
45 Och jag vandrar i glädje; ty jag söker dina befallningar.
E camminerò con libertà, perché ho cercato i tuoi precetti.
46 Jag talar om din vittnesbörd inför Konungar, och blyges intet;
Parlerò delle tue testimonianze davanti ai re e non sarò svergognato.
47 Och hafver lust till din bud, och de äro mig käre;
E mi diletterò nei tuoi comandamenti, i quali io amo.
48 Och lyfter mina händer upp till din bud, de mig kär äro; och talar om dina rätter.
Alzerò le mie mani verso i tuoi comandamenti che amo, e mediterò i tuoi statuti.
49 Tänk dinom tjenare uppå ditt ord, på hvilket du låter mig hoppas.
Ricordati della parola detta al tuo servitore; su di essa m’hai fatto sperare.
50 Det är min tröst i mitt elände; ty ditt ord vederqvicker mig.
Questo è il mio conforto nella mia afflizione; che la tua parola mi vivifica.
51 De stolte hafva deras gabberi af mig; likväl viker jag icke ifrå din lag.
I superbi mi cuopron di scherno, ma io non devìo dalla tua legge.
52 Herre, när jag tänker, huru du af verldenes begynnelse dömt hafver, så varder jag tröstad.
Io mi ricordo de’ tuoi giudizi antichi, o Eterno, e mi consolo.
53 Jag brinner innan, för de ogudaktiges skull, som din lag öfvergifva.
Un’ira ardente mi prende a motivo degli empi, che abbandonano la tua legge.
54 Dine rätter äro min visa i mino huse.
I tuoi statuti sono i miei cantici, nella casa del mio pellegrinaggio.
55 Herre, jag tänker om nattena på ditt Namn, och håller din lag.
Io mi ricordo la notte del tuo nome, o Eterno, e osservo la tua legge.
56 Det är min skatt, att jag dina befallningar håller.
Questo bene mi è toccato, di osservare i tuoi precetti.
57 Jag hafver sagt, Herre: Det skall mitt arf vara, att jag dina vägar håller.
L’Eterno è la mia parte; ho promesso d’osservare le tue parole.
58 Jag beder inför ditt ansigte af allo hjerta; var mig nådelig efter ditt ord.
Io ho cercato il tuo favore con tutto il cuore: abbi pietà di me, secondo la tua parola.
59 Jag betraktar mina vägar, och vänder mina fötter till din vittnesbörd.
Io ho riflettuto alle mie vie e ho rivolto i miei passi verso le tue testimonianze.
60 Jag skyndar mig, och dröjer intet, till att hålla din bud.
Mi sono affrettato, e non ho indugiato ad osservare i tuoi comandamenti.
61 De ogudaktigas rote beröfvar mig; men jag förgäter intet din lag.
I lacci degli empi m’hanno avviluppato, ma io non ho dimenticato la tua legge.
62 Om midnatt står jag upp, till att tacka dig för dina rättfärdighets rätter.
A mezzanotte io mi levo per celebrarti a motivo dei tuoi giusti giudizi.
63 Jag håller mig till alla dem som frukta dig, och dina befallningar hålla.
Io sono il compagno di tutti quelli che ti temono e di quelli che osservano i tuoi precetti.
64 Herre, jorden är full af dine godhet; lär mig dina rätter.
O Eterno, la terra è piena della tua benignità; insegnami i tuoi statuti.
65 Du gör dinom tjenare godt, Herre, efter ditt ord.
Tu hai fatto del bene al tuo servitore, o Eterno, secondo la tua parola.
66 Lär mig goda seder och förståndighet; ty jag tror dinom budom.
Dammi buon senno e intelligenza, perché ho creduto nei tuoi comandamenti.
67 Förr än jag späkt vardt, for jag vill; men nu håller jag ditt ord.
Prima che io fossi afflitto, andavo errando; ma ora osservo la tua parola.
68 Du äst mild och god; lär mig dina rätter.
Tu sei buono e fai del bene; insegnami i tuoi statuti.
69 De stolte dikta lögn öfver mig; men jag håller dina befallningar af allt hjerta.
I superbi hanno ordito menzogne contro a me, ma io osservo i tuoi precetti con tutto il cuore.
70 Deras hjerta är fett vordet, såsom flott; men jag hafver lust till din lag.
Il loro cuore è denso come grasso, ma io mi diletto nella tua legge.
71 Det är mig ljuft att du hafver späkt mig, att jag må lära dina rätter.
E’ stato un bene per me l’essere afflitto, ond’io imparassi i tuoi statuti.
72 Dins muns lag är mig täckare, än mång tusend stycke guld och silfver.
La legge della tua bocca mi val meglio di migliaia di monete d’oro e d’argento.
73 Din hand hafver gjort och beredt mig; undervisa mig, att jag må lära din bud.
Le tue mani m’hanno fatto e formato; dammi intelletto e imparerò i tuoi comandamenti.
74 De som dig frukta, de se mig, och glädja sig; ty jag hoppas uppå din ord.
Quelli che ti temono mi vedranno e si rallegreranno, perché ho sperato nella tua parola.
75 Herre, jag vet att dina domar äro rätte, och du hafver troliga späkt mig.
Io so, o Eterno, che i tuoi giudizi son giusti, e che nella tua fedeltà m’hai afflitto.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du dinom tjenare lofvat hafver.
Deh, sia la tua benignità il mio conforto, secondo la tua parola detta al tuo servitore.
77 Låt mig vederfaras dina barmhertighet, att jag må lefva; ty jag hafver lust till din lag.
Vengan su me le tue compassioni, ond’io viva; perché la tua legge è il mio diletto.
78 Ack! att de stolte måtte komma på skam, som mig med lögn nedertrycka; men jag talar om dina befallningar.
Sian contusi i superbi, perché, mentendo, pervertono la mia causa; ma io medito i tuoi precetti.
79 Ack! att de måtte hålla sig till mig, som dig frukta, och känna din vittnesbörd.
Rivolgansi a me quelli che ti temono e quelli che conoscono le tue testimonianze.
80 Mitt hjerta blifve rättsinnigt i dinom rättom, att jag icke på skam kommer.
Sia il mio cuore integro nei tuoi statuti ond’io non sia confuso.
81 Min själ trängtar efter dina salighet; jag hoppas uppå ditt ord.
L’anima mia vien meno bramando la tua salvezza; io spero nella tua parola.
82 Min ögon trängta efter ditt ord, och säga: När vill du trösta mig?
Gli occhi miei vengon meno bramando la tua parola, mentre dico: Quando mi consolerai?
83 Ty jag är såsom en lägel i rök; dina rätter förgäter jag icke.
Poiché io son divenuto come un otre al fumo; ma non dimentico i tuoi statuti.
84 Huru länge skall din tjenare bida? När vill du dom hålla öfver mina förföljare?
Quanti sono i giorni del tuo servitore? Quando farai giustizia di quelli che mi perseguitano?
85 De stolte grafva mig gropar, hvilka intet äro efter din lag.
I superbi mi hanno scavato delle fosse; essi, che non agiscono secondo la tua legge.
86 Dine bud äro alltsamman sanning; de förfölja mig med lögn, hjelp mig.
Tutti i tuoi comandamenti sono fedeltà; costoro mi perseguitano a torto; soccorrimi!
87 De hade fulltnär förgjort mig på jordene; men jag öfvergifver icke dina befallningar.
Mi hanno fatto quasi sparire dalla terra; ma io non ho abbandonato i tuoi precetti.
88 Vederqvick mig genom dina nåd, att jag må hålla dins muns vittnesbörd.
Vivificami secondo la tua benignità, ed io osserverò la testimonianza della tua bocca.
89 Herre, ditt ord blifver evinnerliga, så vidt som himmelen är.
In perpetuo, o Eterno, la tua parola è stabile nei cieli.
90 Din sanning varar i evighet; du hafver tillredt jordena, och hon blifver ståndandes.
La tua fedeltà dura d’età in età; tu hai fondato la terra ed essa sussiste.
91 Det blifver dagliga efter ditt ord; ty all ting måste tjena dig.
Tutto sussiste anche oggi secondo i tuoi ordini, perché ogni cosa è al tuo servigio.
92 Om din lag icke hade min tröst varit, så vore jag förgången i mitt elände.
Se la tua legge non fosse stata il mio diletto, sarei già perito nella mia afflizione.
93 Jag vill aldrig förgäta dina befallningar; ty du vederqvicker mig med dem.
Io non dimenticherò mai i tuoi precetti, perché per essi tu mi hai vivificato.
94 Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
Io son tuo, salvami, perché ho cercato i tuoi precetti.
95 De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
Gli empi m’hanno aspettato per farmi perire, ma io considero le tue testimonianze.
96 Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
Io ho veduto che ogni cosa perfetta ha un limite, ma il tuo comandamento ha una estensione infinita.
97 Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
Oh, quanto amo la tua legge! è la mia meditazione di tutto il giorno.
98 Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
I tuoi comandamenti mi rendon più savio dei miei nemici; perché sono sempre meco.
99 Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
Io ho più intelletto di tutti i miei maestri, perché le tue testimonianze son la mia meditazione.
100 Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
Io ho più intelligenza de’ vecchi, perché ho osservato i tuoi precetti.
101 Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
Io ho trattenuto i miei piedi da ogni sentiero malvagio, per osservare la tua parola.
102 Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
Io non mi sono distolto dai tuoi giudizi, perché tu m’hai ammaestrato.
103 Din ord äro minom mun sötare än hannog.
Oh come son dolci le tue parole al mio palato! Son più dolci del miele alla mia bocca.
104 Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
Mediante i tuoi precetti io divento intelligente; perciò odio ogni sentiero di falsità.
105 Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
La tua parola è una lampada al mio piè ed una luce sul mio sentiero.
106 Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
Io ho giurato, e lo manterrò, d’osservare i tuoi giusti giudizi.
107 Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
Io sono sommamente afflitto; o Eterno, vivificami secondo la tua parola.
108 Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
Deh, o Eterno, gradisci le offerte volontarie della mia bocca, e insegnami i tuoi giudizi.
109 Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
La vita mia è del continuo in pericolo ma io non dimentico la tua legge.
110 De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
Gli empi mi hanno teso dei lacci, ma io non mi sono sviato dai tuoi precetti.
111 Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
Le tue testimonianze son la mia eredità in perpetuo, perché son la letizia del mio cuore.
112 Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
Io ho inclinato il mio cuore a praticare i tuoi statuti, in perpetuo, sino alla fine.
113 Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
Io odio gli uomini dal cuor doppio, ma amo la tua legge.
114 Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.
Tu sei il mio rifugio ed il mio scudo; io spero nella tua parola.
115 Viker ifrå mig, I onde; jag vill hålla min Guds bud.
Dipartitevi da me, o malvagi, ed io osserverò i comandamenti del mio Dio.
116 Uppehåll mig igenom ditt ord, att jag må lefva; och låt mig icke på skam komma med mitt hopp.
Sostienmi secondo la tua parola, ond’io viva, e non rendermi confuso nella mia speranza.
117 Stärk mig, att jag må blifva salig; så vill jag alltid lust hafva till dina rätter.
Sii il mio sostegno, e sarò salvo, e terrò del continuo i tuoi statuti dinanzi agli occhi.
118 Du förtrampar alla dem som villa gå om dina rätter; ty deras bedrägeri är alltsammans lögn.
Tu disprezzi tutti quelli che deviano dai tuoi statuti, perché la loro frode è falsità.
119 Du bortkastar alla ogudaktiga på jordene som slagg; derföre älskar jag din vittnesbörd.
Tu togli via come schiuma tutti gli empi dalla terra; perciò amo le tue testimonianze.
120 Jag fruktar mig för dig, så att mitt kött skälfver; och förskräcker mig for dina rätter.
La mia carne rabbrividisce per lo spavento di te, e io temo i tuoi giudizi.
121 Jag aktar uppå rätt och rättfärdighet; öfvergif mig icke dem som mig öfvervåld göra vilja.
Io ho fatto ciò che è diritto e giusto; non abbandonarmi ai miei oppressori.
122 Beskärma du din tjenare, och tröst honom, att de stolte icke göra mig öfvervåld.
Da’ sicurtà per il bene del tuo servitore, e non lasciare che i superbi m’opprimano.
123 Mina ögon trängta efter dina salighet, och efter dine rättfärdighets ord.
Gli occhi miei vengon meno, bramando la tua salvezza e la parola della tua giustizia.
124 Handla med dinom tjenare efter dina nåd; och lär mig dina rätter.
Opera verso il tuo servitore secondo la tua benignità, e insegnami i tuoi statuti.
125 Jag är din tjenare; undervisa mig, att jag må känna din vittnesbörd.
Io sono tuo servitore; dammi intelletto, perché possa conoscere le tue testimonianze.
126 Det är tid, att Herren gör der något till; de hafva omintetgjort din lag.
E’ tempo che l’Eterno operi; essi hanno annullato la tua legge.
127 Derföre älskar jag din bud, öfver guld och öfver fint guld.
Perciò io amo i tuoi comandamenti più dell’oro, più dell’oro finissimo.
128 Derföre håller jag rätt fram i alla dina befallningar; jag hatar allan falskan väg.
Perciò ritengo diritti tutti i tuoi precetti, e odio ogni sentiero di menzogna.
129 Underliga äro din vittnesbörd, derföre håller dem min själ.
Le tue testimonianze sono maravigliose; perciò l’anima mia le osserva.
130 När ditt ord uppenbaradt varder, så fröjdar det, och gör de enfaldiga visa.
La dichiarazione delle tue parole illumina; dà intelletto ai semplici.
131 Jag öppnar min mun, och begärar din bud; ty mig längtar efter dem.
Io ho aperto la bocca e ho sospirato perché ho bramato i tuoi comandamenti.
132 Vänd dig till mig, och var mig nådelig, såsom du plägar göra dem som ditt Namn älska.
Volgiti a me ed abbi pietà di me, com’è giusto che tu faccia a chi ama il tuo nome.
133 Låt min gång viss vara i dino orde, och låt ingen orätt öfver mig råda.
Rafferma i miei passi nella tua parola, e non lasciare che alcuna iniquità mi domini.
134 Förlös mig ifrå menniskors orätt; så vill jag hålla dina befallningar.
Liberami dall’oppressione degli uomini, ed io osserverò i tuoi precetti.
135 Låt ditt ansigte lysa öfver din tjenare, och lär mig dina rätter.
Fa’ risplendere il tuo volto sul tuo servitore, e insegnami i tuoi statuti.
136 Mine ögon flyta med vatten, att man icke håller din lag.
Rivi di lacrime mi scendon giù dagli occhi, perché la tua legge non è osservata.
137 Herre, du äst rättfärdig, och rätt är ditt ord.
Tu sei giusto, o Eterno, e diritti sono i tuoi giudizi.
138 Du hafver dina rättfärdighets vittnesbörd, och sanningena hårdeliga budit.
Tu hai prescritto le tue testimonianze con giustizia e con grande fedeltà.
139 Jag hafver när harmats till döds, att mine ovänner hafva din ord förgätit.
Il mio zelo mi consuma perché i miei nemici han dimenticato le tue parole.
140 Ditt ord är väl bepröfvadt, och din tjenare hafver det kärt.
La tua parola è pura d’ogni scoria; perciò il tuo servitore l’ama.
141 Jag är ringa och föraktad; men jag förgäter icke dina befallningar.
Io son piccolo e sprezzato, ma non dimentico i tuoi precetti.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
La tua giustizia è una giustizia eterna, e la tua legge è verità.
143 Ångest och nöd hafva drabbat uppå mig; men jag hafver lust till din bud.
Distretta e tribolazione m’hanno còlto, ma i tuoi comandamenti sono il mio diletto.
144 Dins vittnesbörds rättfärdighet är evig; undervisa mig, så lefver jag.
Le tue testimonianze sono giuste in eterno; dammi intelletto ed io vivrò.
145 Jag ropar af allo hjerta, bönhör mig, Herre, att jag må hålla dina rätter.
Io grido con tutto il cuore; rispondimi, o Eterno! Io osserverò i tuoi statuti.
146 Jag ropar till dig, hjelp mig, att jag må hålla din vittnesbörd.
Io t’invoco; salvami, e osserverò le tue testimonianze.
147 Jag kommer bittida, och ropar; uppå ditt ord hoppas jag.
Io prevengo l’alba e grido; io spero nella tua parola.
148 Jag vakar bittida upp, att jag må handla om din ord.
Gli occhi miei prevengono lo vigilie della notte, per meditare la tua parola.
149 Hör mina röst efter dina nåde: Herre, vederqvick mig efter dina rätter.
Ascolta la mia voce secondo la tua benignità; o Eterno, vivificami secondo la tua giustizia.
150 Mine arge förföljare vilja till mig, och äro långt ifrå din lag.
Si accostano a me quelli che van dietro alla scelleratezza; essi son lontani dalla tua legge.
151 Herre, du äst hardt när, och din bud äro alltsamman sanning.
Tu sei vicino, o Eterno, e tutti i tuoi comandamenti son verità.
152 Men jag vet det långt tillförene, att du din vittnesbörd evinnerliga grundat hafver.
Da lungo tempo so dalle tue testimonianze che tu le hai stabilite in eterno.
153 Se uppå mitt elände, och fräls mig; hjelp mig ut; förty jag förgäter icke din lag.
Considera la mia afflizione, e liberami; perché non ho dimenticato la tua legge.
154 Uträtta min sak, och förlossa mig; vederqvick mig igenom ditt ord.
Difendi tu la mia causa e riscattami; vivificami secondo la tua parola.
155 Saligheten är långt ifrå de ogudaktiga; ty de akta intet dina rätter.
La salvezza è lungi dagli empi, perché non cercano i tuoi statuti.
156 Herre, din barmhertighet är stor; vederqvick mig efter dina rätter.
Le tue compassioni son grandi, o Eterno; vivificami secondo i tuoi giudizi.
157 Mine förföljare och ovänner äro månge; men jag viker icke ifrå din vittnesbörd.
I miei persecutori e i miei avversari son molti, ma io non devìo dalle tue testimonianze.
158 Jag ser de föraktare, och det gör mig ondt, att de icke hålla din ord.
Io ho veduto gli sleali e ne ho provato orrore; perché non osservano la tua parola.
159 Si, jag älskar dina befallningar; Herre, vederqvick mig efter din nåd.
Vedi come amo i tuoi precetti! O Eterno, vivificami secondo la tua benignità.
160 Ditt ord hafver af begynnelsen varit sanning; alle dine rättfärdighets rätter vara evinnerliga.
La somma della tua parola è verità; e tutti i giudizi della tua giustizia durano in eterno.
161 Förstarna förfölja mig utan sak, och mitt hjerta fruktar sig för din ord.
I principi m’hanno perseguitato senza ragione, ma il mio cuore ha timore delle tue parole.
162 Jag gläder mig öfver din ord, såsom en den stort byte får.
Io mi rallegro della tua parola, come uno che trova grandi spoglie.
163 Lögnene är jag hätsk, och stygges dervid, men din lag hafver jag kär.
Io odio e abomino la menzogna, ma amo la tua legge.
164 Jag lofvar dig sju resor om dagen, för dine rättfärdighets rätters skull.
Io ti lodo sette volte al giorno per i giudizi della tua giustizia.
165 Stor frid hafva de som din lag älska, och de skola icke stappla.
Gran pace hanno quelli che amano la tua legge, e non c’è nulla che possa farli cadere.
166 Herre, jag väntar efter din salighet, och gör efter din bud.
Io ho sperato nella tua salvezza, o Eterno, e ho messo in pratica i tuoi comandamenti.
167 Min själ håller din vittnesbörd, och hafver dem mycket kär.
L’anima mia ha osservato le tue testimonianze, ed io le amo grandemente.
168 Jag håller dina befallningar, och dina vittnesbörder; ty alle mine vägar äro för dig.
Io ho osservato i tuoi precetti e le tue testimonianze, perché tutte le mie vie ti stanno dinanzi.
169 Herre, låt min klagan för dig komma; undervisa mig efter ditt ord.
Giunga il mio grido dinanzi a te, o Eterno; dammi intelletto secondo la tua parola.
170 Låt mina bön komma för dig; fräls mig efter ditt ord.
Giunga la mia supplicazione in tua presenza; liberami secondo la tua parola.
171 Mine läppar skola lofva, när du lärer mig dina rätter.
Le mie labbra esprimeranno la tua lode, perché tu m’insegni i tuoi statuti.
172 Min tunga skall tala om ditt ord; ty all din bud äro rätt.
La mia lingua celebrerà la tua parola, perché tutti i tuoi comandamenti sono giustizia.
173 Låt dina hand vara mig biståndiga; ty jag hafver utkorat dina befallningar.
La tua mano mi aiuti, perché ho scelto i tuoi precetti.
174 Herre, jag längtar efter din salighet, och hafver lust till din lag.
Io bramo la tua salvezza, o Eterno, e la tua legge è il mio diletto.
175 Låt mina själ lefva, att hon må lofva dig, och dine rätter hjelpa mig.
L’anima mia viva, ed essa ti loderà; e mi soccorrano i tuoi giudizi.
176 Jag är såsom ett villfarande och borttappadt får; sök din tjenare, ty jag förgäter icke din bud.
Io vo errando come pecora smarrita; cerca il tuo servitore, perché io non dimentico i tuoi comandamenti.
