< Psaltaren 115 >

1 Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.
Nicht uns, HERR, nicht uns, sondern deinem Namen gib Ehre um deine Gnade und Wahrheit!
2 Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?
Warum sollen die Heiden sagen: Wo ist nun ihr Gott?
3 Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.
Aber unser Gott ist im Himmel; er kann schaffen, was er will.
4 Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
Jener Götzen aber sind Silber und Gold, von Menschenhänden gemacht.
5 De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
Sie haben Mäuler und reden nicht; sie haben Augen und sehen nicht;
6 De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.
sie haben Ohren und hören nicht; sie haben Nasen und riechen nicht;
7 De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.
sie haben Hände und greifen nicht; Füße haben sie und gehen nicht und reden nicht durch ihren Hals.
8 De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.
Die solche machen, sind gleich also, und alle, die auf sie hoffen.
9 Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
Aber Israel hoffe auf den HERRN; der ist ihre Hilfe und Schild.
10 Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
Das Haus Aaron hoffe auf den HERRN; der ist ihre Hilfe und Schild.
11 De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
Die den HERRN fürchten, hoffen auch auf den HERRN; der ist ihre Hilfe und Schild.
12 Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.
Der HERR denket an uns und segnet uns. Er segnet das Haus Israel; er segnet das Haus Aaron;
13 Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.
er segnet, die den HERRN fürchten, beide Kleine und Große.
14 Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.
Der HERR segne euch je mehr und mehr, euch und eure Kinder!
15 I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.
Ihr seid die Gesegneten des HERRN, der Himmel und Erde gemacht hat.
16 Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.
Der Himmel allenthalben ist des HERRN; aber die Erde hat er den Menschenkindern gegeben.
17 De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;
Die Toten werden dich, HERR, nicht loben, noch die hinunterfahren in die Stille,
18 Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.
sondern wir loben den HERRN von nun an bis in Ewigkeit. Halleluja!

< Psaltaren 115 >