Psaltaren 103

1 En Psalm Davids. Lofva Herran, min själ, och allt det uti mig är, hans helga Namn.

[A Psalm] of David. Bless the Lord, O my soul; and all [that is] within me, [bless] his holy name.

2 Lofva Herran, min själ, och förgät icke, hvad godt han dig gjort hafver;

Bless the Lord, O my soul, and forget not all his praises:

3 Den dig alla dina synder förlåter, och helar alla dina brister;

who forgives all thy transgressions, who heals all thy diseases;

4 Den ditt lif förlöser ifrå förderf, och kröner dig med nåd och barmhertighet;

who redeems thy life from corruption; who crowns thee with mercy and compassion;

5 Den dig uppfyller med tröst, att du dägelig varder, och gör dig ung och frisk såsom en örn.

who satisfies thy desire with good things: [so that] thy youth shall be renewed like [that] of the eagle.

6 Herren skaffar rättfärdighet och dom, allom dem som orätt lida.

The Lord executes mercy and judgment for all that are injured.

7 Han hafver låtit Mose veta sina vägar; Israels barn sin verk.

He made known his ways to Moses, his will to the children of Israel.

8 Barmhertig och nådelig är Herren, tålig och af stora mildhet.

The Lord is compassionate and pitiful, long-suffering, and full of mercy.

9 Han träter icke till evig tid, och vredgas icke evinnerliga.

He will not be always angry; neither will he be wrathful for ever.

10 Han handlar icke med oss efter våra synder, och vedergäller oss icke efter våra missgerningar.

He has not dealt with us according to our sins, nor recompensed us according to our iniquities.

11 Ty så hög som himmelen öfver jordena är, låter han sina nåd väldig vara öfver dem som frukta honom.

For as the heaven is high above the earth, the Lord has [so] increased his mercy toward them that fear him.

12 Så långt som öster är ifrå vester, låter han vår öfverträdelse vara ifrån oss.

As far as the east is from the west, [so far] has he removed our transgressions from us.

13 Såsom en fader förbarmar sig öfver barnen, så förbarmar sig Herren öfver dem som frukta honom.

As a father pities [his] children, the Lord pities them that fear him.

14 Ty han vet hvad vi för ett verk äre; han tänker derpå, att vi stoft äre.

For he knows our frame: remember that we are dust.

15 En menniska är i sitt lefvande såsom gräs; hon blomstras såsom ett blomster på markene.

[As for] man, his days are as grass; as a flower of the field, so shall he flourish.

16 När vädret deröfver går, så är det intet mer der, och dess rum känner det intet mer.

For the wind passes over it, and it shall not be; and it shall know its place no more.

17 Men Herrans nåd varar ifrån evighet till evighet, öfver dem som frukta honom; och hans rättfärdighet intill barnabarn,

But the mercy of the Lord is from generation to generation upon them that fear him, and his righteousness to children's children;

18 När dem som hans förbund hålla, och tänka uppå hans bud, att de derefter göra.

to them that keep his covenant, and remember his commandments to do them.

19 Herren hafver beredt sin stol i himmelen, och hans rike skall råda öfver allt.

The Lord has prepared his throne in the heaven; and his kingdom rules over all.

20 Lofver Herran, I hans Änglar, I starke hjeltar, som hans befallning uträtten, att man hans ords röst höra skall.

Bless the Lord, all ye his angels, mighty in strength, who perform his bidding, [ready] to hearken to the voice of his words.

21 Lofver Herran, alle hans härar; I hans tjenare, som hans vilja gören.

Bless the Lord, all ye his hosts; [ye] ministers of his that do his will.

22 Lofver Herran, all hans verk uti all hans herradömes rum; min själ lofve Herran.

Bless the Lord, all his works, in every place of his dominion: bless the Lord, O my soul.