Ordspråksboken 8
1 Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
Doth not wisdom call, and understanding put forth her voice?
2 Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
In the top of high places by the way, where the paths meet, she standeth;
3 Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
Beside the gates, at the entry of the city, at the coming in at the doors, she crieth aloud:
4 O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
'Unto you, O men, I call, and my voice is to the sons of men.
5 Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
O ye thoughtless, understand prudence, and, ye fools, be ye of an understanding heart.
6 Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
Hear, for I will speak excellent things, and the opening of my lips shall be right things.
7 Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
For my mouth shall utter truth, and wickedness is an abomination to my lips.
8 All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
All the words of my mouth are in righteousness, there is nothing perverse or crooked in them.
9 De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
They are all plain to him that understandeth, and right to them that find knowledge.
10 Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
Receive my instruction, and not silver, and knowledge rather than choice gold.
11 Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
For wisdom is better than rubies, and all things desirable are not to be compared unto her.
12 Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
I wisdom dwell with prudence, and find out knowledge of devices.
13 Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
The fear of the LORD is to hate evil; pride, and arrogancy, and the evil way, and the froward mouth, do I hate.
14 Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
Counsel is mine, and sound wisdom; I am understanding, power is mine.
15 Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
By me kings reign, and princes decree justice.
16 Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
By me princes rule, and nobles, even all the judges of the earth.
17 Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
I love them that love me, and those that seek me earnestly shall find me.
18 Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
Riches and honour are with me; yea, enduring riches and righteousness.
19 Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
My fruit is better than gold, yea, than fine gold; and my produce than choice silver.
20 Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
I walk in the way of righteousness, in the midst of the paths of justice;
21 Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
That I may cause those that love me to inherit substance, and that I may fill their treasuries.
22 Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
The LORD made me as the beginning of His way, the first of His works of old.
23 Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
I was set up from everlasting, from the beginning, or ever the earth was.
24 Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
When there were no depths, I was brought forth; when there were no fountains abounding with water.
25 Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
Before the mountains were settled, before the hills was I brought forth;
26 Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
While as yet He had not made the earth, nor the fields, nor the beginning of the dust of the world.
27 Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
When He established the heavens, I was there; when He set a circle upon the face of the deep,
28 Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
When He made firm the skies above, when the fountains of the deep showed their might,
29 Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
When He gave to the sea His decree, that the waters should not transgress His commandment, when He appointed the foundations of the earth;
30 Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
Then I was by Him, as a nursling; and I was daily all delight, playing always before Him,
31 Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
Playing in His habitable earth, and my delights are with the sons of men.
32 Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
Now therefore, ye children, hearken unto me; for happy are they that keep my ways.
33 Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
Hear instruction, and be wise, and refuse it not.
34 Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
Happy is the man that hearkeneth to me, watching daily at my gates, waiting at the posts of my doors.
35 Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
For whoso findeth me findeth life, and obtaineth favour of the LORD.
36 Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
But he that misseth me wrongeth his own soul; all they that hate me love death.'
