Ordspråksboken 6

1 Min son, varder du lofvetsman för din nästa, så hafver du häktat dina hand intill en främmanda;

[My] son, if you become surety for your friend, you shall deliver your hand to an enemy.

2 Du äst invefvad med dins muns tal, och gripen uti dins muns ord.

For a man's own lips become a strong snare to him, and he is caught with the lips of his own mouth.

3 Så gör dock, min son, alltså, och undsätt dig; ty du äst kommen dinom nästa i händer; löp, skynda dig, och drif din nästa.

[My] son, do what I command you, and deliver yourself; for on your friend's account you are come into the power of evil [men]: faint not, but stir up even your friend for whom you are become surety.

4 Låt icke din ögon sofva, eller din ögnahvarf sömnig vara.

Give not sleep to your eyes, nor slumber with your eyelids;

5 Uthjelp dig, såsom en rå utu handene, och såsom en fogel utu foglafängarens hand.

that you may deliver yourself as a doe out of the toils, and as a bird out of a snare.

6 Gack bort till myrona, du later; se uppå hennes seder, och lär.

Go to the ant, O sluggard; and see, and emulate his ways, and become wiser than he.

7 Ändock hon ingen Första eller höfvitsman, eller herra hafver,

For whereas he has no husbandry, nor any one to compel him, and is under no master,

8 Tillreder hon dock likväl sitt bröd om sommaren, och samkar sin mat i andene.

he prepares food for himself in the summer, and lays by abundant store in harvest. Or go to the bee, and learn how diligent she is, and how earnestly she is engaged in her work; whose labors kings and private men use for health, and she is desired and respected by all: though weak in body, she is advanced by honouring wisdom.

9 Huru länge ligger du, later? När vill du uppstå af dinom sömn?

How long will you lie, O sluggard? and when will you awake out of sleep?

10 Ja, sof ännu litet, tag der ännu en sömn före; lägg ännu litet händerna tillhopa, att du må sofva;

You sleep a little, and you rest a little, and you slumber a short [time], and you fold your arms over your breast a little.

11 Så skall fattigdomen med hast komma öfver dig, såsom en vandrare, och armod såsom en väpnad man.

Then poverty comes upon you as an evil traveller, and lack as a swift courier: but if you be diligent, your harvest shall arrive as a fountain, and poverty shall flee away as a bad courier.

12 En bedrägelig menniska, en skadelig man går med vrångom mun;

A foolish man and a transgressor goes in ways that are not good.

13 Vinkar med ögonen, tecknar med foten, viser med fingren;

And the same winks with the eye, and makes a sign with his foot, and teaches with the beckonings of his fingers.

14 Tänker alltid något ondt och argt i sitt hjerta, och kommer trätor åstad.

[His] perverse heart devises evils: at all times such a one causes troubles to a city.

15 Derföre skall honom hans ofärd hasteliga komma; och skall med snarhet sönderbråkad varda, så att der ingen hjelp vara skall.

Therefore his destruction shall come suddenly; overthrow and irretrievable ruin.

16 Si, sex stycke hatar Herren, och vid det sjunde hafver han en styggelse:

For he rejoices in all things which God hates, and he is ruined by reason of impurity of soul.

17 Högfärdig ögon, falsk tungo, händer som utgjuta oskyldigt blod;

The eye of the haughty, a tongue unjust, hands shedding the blood of the just;

18 Hjerta som med arga list umgår, fötter som snare äro till att göra skada;

and a heart devising evil thoughts, and feet hastening to do evil, —[are hateful to God].

19 Ett falskt vittne som icke skämmes att tala lögn, och den der träto emellan bröder åstadkommer.

An unjust witness kindles falsehoods, and brings on quarrels between brethren.

20 Min son, bevara dins faders bud, och låt icke fara dine moders lag.

[My] son, keep the laws of your father, and reject not the ordinances of your mother:

21 Bind dem tillhopa på ditt hjerta dageliga, och häng dem på din hals;

but bind them upon your soul continually, and hang them as a chain about your neck.

22 När du går, att de leda dig; när du ligger, att de bevara dig; när du uppvaknar, att de äro ditt tal.

Whenever you walk, lead this along and let it be with you; that it may talk with you when you wake.

23 Ty budet är en lykta, och lagen är ett ljus; och tuktans straff är lifsens väg;

For the commandment of the law is a lamp and a light; a way of life; reproof also and correction:

24 På det du må bevarad blifva för en ond qvinno; för enes främmandes släta tungo.

to keep you continually from a married woman, and from the calumny of a strange tongue.

25 Låt hennes dägelighet icke göra dig lusta i ditt hjerta, och förtag dig icke på hennes ögnahvarf.

Let not the desire of beauty overcome you, neither be you caught by your eyes, neither be captivated with her eyelids.

26 Ty en sköka tager enom sitt bröd ifrå; men en gift qvinna fångar ädla lifvet.

For the value of a harlot is as much as of one loaf; and a woman hunts for the precious souls of men.

27 Kan ock någor behålla eld i barmen, så att hans kläder icke brinna?

Shall any one bind fire in his bosom, and not burn his garments?

28 Huru skulle någor gå på glöd, så att hans fötter icke brände varda?

or will any one walk on coals of fire, and not burn his feet?

29 Alltså går det honom, som till sins nästas hustru går; der blifver ingen ostraffad, den vid henne kommer.

So is he that goes in to a married woman; he shall not be held guiltless, neither any one that touches her.

30 Det är enom tjuf icke så stor skam, om han stjäl till att mätta sina själ, då honom hungrar;

It is not to be wondered at if one should be taken stealing, for he steals that when hungry he may satisfy his soul:

31 Och om han gripen varder, gifver han det sjufaldt igen, och lägger dertill alla ägodelarna i sitt hus.

but if he should be taken, he shall repay sevenfold, and shall deliver himself by giving all his goods.

32 Men den som med ene qvinno hor bedrifver, han är en dåre, och förer sitt lif uti förderf.

But the adulterer through lack of sense procures destruction to his soul.

33 Dertill skall plåga och skam komma uppå honom, och hans skam skall intet utskrapad varda.

He endures both pain and disgrace, and his reproach shall never be wiped off.

34 Ty mansens harm hafver nit, och skonar intet på hämndenes tid;

For the soul of her husband is full of jealousy: he will not spare in the day of vengeance.

35 Och ser icke till någon person, den försona måtte; och tager intet vid, om du än mycket skänka ville.

He will not forego [his] enmity for any ransom: neither will he be reconciled for many gifts.