Ordspråksboken 28

1 Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.

Os perversos fogem [mesmo] quando não há quem os persiga, mas os justos são confiantes como um leão.

2 För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.

Pela rebelião numa terra, seus governantes são muitos; mas por meio de um homem prudente e conhecedor [seu governo] permanecerá.

3 En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.

O homem pobre que oprime aos necessitados é [como] uma chuva devastadora [que causa] falta de pão.

4 De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.

Os que abandonam a lei louvam ao perverso; porém os que guardam a lei lutarão contra eles.

5 Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.

Os homens maus não entendem a justiça; mas os que buscam ao SENHOR entendem tudo.

6 Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.

Melhor é o pobre que anda em sua honestidade do que o perverso de caminhos, ainda que seja rico.

7 Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.

O que guarda a lei é um filho prudente, mas o companheiro de comilões envergonha a seu pai.

8 Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.

Aquele que aumenta seus bens por meio de juros e lucros desonestos está juntando para o que se compadece dos pobres.

9 Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.

Aquele que desvia seus ouvidos de ouvir a lei, até sua oração [será] abominável.

10 Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.

Aquele que faz as pessoas corretas errarem em direção a um mau caminho, ele mesmo cairá em sua cova; mas os que não tiverem pecado herdarão o bem.

11 En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.

O homem rico é sábio aos seus [próprios] olhos; mas o pobre prudente o examina.

12 När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.

Quando os justos estão contentes, muita é a alegria; mas quando os perversos se levantam, os homens se escondem.

13 Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.

Quem encobre suas transgressões nunca prosperará, mas aquele que as confessa e [as] abandona alcançará misericórdia.

14 Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.

Bem-aventurado o homem que sempre mantém seu temor; mas aquele que endurece seu coração cairá no mal.

15 En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.

Leão rugidor e urso faminto é o governante perverso sobre um povo pobre.

16 När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.

O príncipe que tem falta de entendimento aumenta as opressões; mas aquele que odeia o lucro desonesto prolongará [seus] dias.

17 En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.

O homem atormentado pelo sangue de alguma alma fugirá até a cova; ninguém o detenha.

18 Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.

Aquele que anda sinceramente será salvo; mas o que se desvia em [seus] caminhos cairá de uma só vez.

19 Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.

Aquele que lavrar sua terra terá fartura de pão; mas o que segue coisas inúteis terá fartura de pobreza.

20 En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.

O homem fiel [terá] muitas bênçãos; mas o que se apressa para enriquecer não ficará impune.

21 Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.

Fazer acepção de pessoas não é bom; porque até por um pedaço de pão o homem pode transgredir.

22 Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.

Quem tem pressa para ter riquezas é um homem de olho mau; e ele não sabe que a miséria virá sobre ele.

23 Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.

Aquele que repreende ao homem obterá mais favor depois do que aquele que lisonjeia com a língua.

24 Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.

Aquele que furta seu pai ou sua mãe e diz: Não é pecado, É companheiro do homem destruidor.

25 En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.

Quem tem alma orgulhosa levanta brigas; mas aquele que confia no SENHOR prosperará.

26 Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.

Aquele que confia em seu [próprio] coração é tolo; mas o que anda em sabedoria escapará [em segurança].

27 Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.

Quem dá ao pobre não terá falta; mas o que esconde seus olhos [terá] muitas maldições.

28 När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.

Quando os perversos ganham poder, os homens se escondem; mas quando perecem, os justos se multiplicam.