< Ordspråksboken 28 >

1 Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
Sans qu'on le poursuive, l'impie prend la fuite, mais le juste a l'assurance du jeune lion.
2 För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
Par la révolte d'un pays, ses princes deviennent nombreux, mais si les hommes sont sages, et connaissent la droiture, [le prince] règne longtemps.
3 En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
Un homme qui est pauvre, et opprime les petits, est une pluie qui balaie et ne laisse point de pain.
4 De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
Ceux qui négligent la Loi, louent l'impie, mais ceux qui gardent la Loi, s'indignent contre lui.
5 Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
Les hommes livrés au mal n'ont pas l'intelligence du juste, mais ceux qui cherchent l'Éternel, ont l'intelligence de tout.
6 Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
Mieux vaut un pauvre qui marche dans son innocence, que celui qui tourne dans une double voie, et qui est riche.
7 Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
Qui garde la Loi, est un fils intelligent, mais qui se plaît avec les prodigues, fait honte à son père.
8 Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
Celui qui augmente son bien par l'usure et l'intérêt, l'amasse pour le bienfaiteur du pauvre.
9 Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
De celui qui détourne l'oreille pour ne pas écouter la Loi, les prières aussi sont une abomination.
10 Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
Celui qui entraîne le juste dans la mauvaise voie, tombera dans la fosse même qu'il a faite; mais les innocents auront le bien pour héritage.
11 En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
A ses propres yeux le riche est sage, mais le pauvre intelligent le pénètre.
12 När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
Quand les justes triomphent, il y a grande pompe; mais quand les impies s'élèvent, les hommes se cachent.
13 Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
Celui qui cache ses fautes, ne prospère point; mais qui les confesse et les délaisse, obtient miséricorde.
14 Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
Heureux l'homme qui vit toujours dans la crainte! mais qui endurcit son cœur, tombe dans le malheur.
15 En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
Un lion rugissant et un ours affamé, c'est le prince impie d'un peuple pauvre.
16 När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
Le prince privé de sens est un grand oppresseur; mais celui qui déteste la cupidité, règne longuement.
17 En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
L'homme qui est sous le poids d'un meurtre, fuit jusques dans le tombeau, craignant d'être saisi.
18 Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
Celui qui suit la voie innocente, sera sauvé; mais l'homme tortueux qui suit deux voies, tombera dans l'une.
19 Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
Qui cultive son champ, sera rassasié de pain; et qui s'attache aux fainéants, sera rassasié d'indigence.
20 En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
L'homme probe sera comblé de bénédictions, mais qui veut s'enrichir promptement, ne reste pas impuni.
21 Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
Etre partial n'est point chose bonne; cependant pour une bouchée de pain, tel se rend criminel.
22 Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
L'envieux court après la richesse, et ne voit pas l'indigence qui fond sur lui.
23 Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
Celui qui reprend les hommes, finit par être mieux vu que le flatteur.
24 Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
Celui qui a dépouillé son père ou sa mère, et dit: Ce n'est pas un crime! est camarade du brigand.
25 En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
L'homme qui s'enfle, excite les querelles, mais qui se confie dans l'Éternel, aura l'abondance.
26 Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
Celui qui se fie en son sens, est un fou; mais qui suit la voie de la sagesse, échappe.
27 Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
Pour qui donne au pauvre, il n'y a point d'indigence, mais pour qui ferme ses yeux, grande malédiction.
28 När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
Quand les impies s'élèvent, les hommes se cachent, mais quand ils périssent, les justes s'accroissent.

< Ordspråksboken 28 >