Ordspråksboken 28
1 Den ogudaktige flyr, och ingen jagar honom; men den rättfardige är frimodig, såsom ett ungt lejon.
The wicked flee when no man pursueth; but the righteous are bold as a lion.
2 För landsens synders skull varda många förvandlingar i Förstadömen; men för deras skull, som förståndige och förnuftige äro, blifva de länge.
By the transgression of a land many are the princes thereof; but by a man of understanding [and] of knowledge, [its] stability is prolonged.
3 En armling, som de fattiga oförrättar, är såsom väta, den fruktena förderfvar.
A poor man who oppresseth the helpless is a sweeping rain which leaveth no food.
4 De som lagen öfvergifva, lofva den ogudaktiga; men de som bevara lagen, äro dem ogunstige.
They that forsake the law praise the wicked; but such as keep the law contend with them.
5 Onde menniskor akta intet uppå rätt; men de som efter Herran fråga, de akta uppå all ting.
Evil men understand not judgment; but they that seek Jehovah understand everything.
6 Bättre är en fattig, den i sine fromhet vandrar, än en rik man, den i vrångom vägom går.
Better is the poor that walketh in his integrity, than he that is perverse, double in ways, though he be rich.
7 Den der lagen bevarar, han är ett förståndigt barn; men den som slösare uppehåller, han skämmer sin fader.
Whoso observeth the law is a son that hath understanding; but he that is a companion of profligates bringeth shame to his father.
8 Den sitt gods förmerar med ocker och vinning, han församlar det dem fattigom till nytto.
He that by usury and unjust gain increaseth his substance gathereth it for him that is gracious to the poor.
9 Den sitt öra afvänder till att höra lagen, hans bön är en styggelse.
He that turneth away his ear from hearing the law, even his prayer is an abomination.
10 Den som de fromma förförer in uppå en ond väg, han varder i sina grop fallandes; men de fromme skola det goda ärfva.
Whoso causeth the upright to go astray in an evil way, shall himself fall into his own pit; but the perfect shall inherit good.
11 En rik man tycker, att han är vis; men en fattig förståndig märker honom.
A rich man is wise in his own eyes; but the poor that hath understanding searcheth him out.
12 När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
When the righteous triumph, there is great glory; but when the wicked rise, men conceal themselves.
13 Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
He that covereth his transgressions shall not prosper; but whoso confesseth and forsaketh [them] shall obtain mercy.
14 Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
Happy is the man that feareth always; but he that hardeneth his heart shall fall into evil.
15 En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
A roaring lion, and a ranging bear, is a wicked ruler over a poor people.
16 När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
The prince void of intelligence is also a great oppressor: he that hateth covetousness shall prolong [his] days.
17 En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
A man laden with the blood of [any] person, fleeth to the pit: let no man stay him.
18 Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
Whoso walketh in integrity shall be saved; but he that is perverted in [his] double ways, shall fall in one [of them].
19 Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
He that tilleth his land shall be satisfied with bread; but he that followeth the worthless shall have poverty enough.
20 En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
A faithful man aboundeth with blessings; but he that maketh haste to be rich shall not be innocent.
21 Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.
To have respect of persons is not good; but for a piece of bread will a man transgress.
22 Den som hastar efter rikedom, och är nidsk, han vet icke, att honom skall nöd uppåkomma.
He that hath an evil eye hasteth after wealth, and knoweth not that poverty shall come upon him.
23 Den ena mennisko straffar, han skall sedan ynnest finna, mer än den der smekrar.
He that rebuketh a man shall afterwards find more favour than he that flattereth with the tongue.
24 Den som tager ifrå fader eller moder, och säger: Det är icke synd; han är förderfvarens stallbroder.
Whoso robbeth his father and his mother, and saith, It is no transgression, the same is the companion of a destroyer.
25 En högmodig man uppväcker träto; men den som förlåter sig uppå Herran, han varder fet.
He that is puffed up in soul exciteth contention; but he that relieth upon Jehovah shall be made fat.
26 Den sig uppå sitt hjerta förlåter, han är en dåre; men den som går med vishet, han skall friad varda.
He that confideth in his own heart is a fool; but whoso walketh wisely, he shall be delivered.
27 Den som den fattiga gifver, honom skall intet fattas; men den som sin ögon afvänder, med honom skall det fast tillbakagå.
He that giveth unto the poor shall not lack; but he that withdraweth his eyes shall have many a curse.
28 När de ogudaktige uppkomma, så förgömmer sig folket; men när de förgås, så varda de rättfärdige månge.
When the wicked rise, men hide themselves; but when they perish, the righteous increase.
