Ordspråksboken 27
1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
Boast not of to-morrow; for thou knowest not what the next day shall bring forth.
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
Let thy neighbour, and not thine own mouth, praise thee; a stranger, and not thine own lips.
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
A stone is heavy, and sand cumbersome; but a fool's wrath is heavier than both.
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
Wrath is merciless, and anger sharp: but envy can bear nothing.
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
Open reproofs are better than secret love.
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
The wounds of a friend are more to be trusted than the spontaneous kisses of an enemy.
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
A full soul scorns honeycombs; but to a hungry soul even bitter things appear sweet.
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
As when a bird flies down from its own nest, so a man is brought into bondage whenever he estranges himself from his own place.
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
The heart delights in ointments and wines and perfumes: but the soul is broken by calamities.
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
Thine own friend, and thy father's friend, forsake not; and when thou art in distress go not into thy brother's house: better is a friend [that is] near than a brother living far off.
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
Son, be wise, that thy heart may rejoice; and remove thou from thyself reproachful words.
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
A wise man, when evils are approaching, hides himself; but fools pass on, and will be punished.
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
Take away the man's garment, (for a scorner has passed by) whoever lays waste another's goods.
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
Whosoever shall bless a friend in the morning with a loud voice, shall seem to differ nothing from one who curses [him].
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
On a stormy day drops [of rain] drive a man out of his house; so also does a railing woman [drive a man] out of his own house.
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
The north wind is sharp, but it is called by name propitious.
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
Iron sharpens iron; and a man sharpens his friend's countenance.
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
He that plants a fig-tree shall eat the fruits of it: so he that waits on his own master shall be honoured.
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
As faces are not like [other] faces, so neither are the thoughts of men.
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
Hell and destruction are not filled; so also are the eyes of men insatiable. [He that fixes his eye is an abomination to the Lord; and the uninstructed do not restrain their tongue.] (Sheol h7585)
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
Fire is the trial for silver and gold; and a man is tried by the mouth of them that praise him. The heart of the transgressor seeks after mischiefs; but an upright heart seeks knowledge.
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
Though thou scourge a fool, disgracing him in the midst of the council, thou wilt [still] in no wise remove his folly from him.
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
Do thou thoroughly know the number of thy flock, and pay attention to thine herds.
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
For a man [has] not strength and power for ever; neither does he transmit it from generation to generation.
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
Take care of the herbage in the field, and thou shalt cut grass, and gather the mountain hay;
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
that thou mayest have [wool of] sheep for clothing: pay attention to the land, that thou mayest have lambs.
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
[My] son, thou hast from me words very useful for thy life, and for the life of thy servants.
