< Ordspråksboken 26 >

1 Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
Comme la neige en été, et la pluie à la moisson, ainsi l'honneur ne va pas à l'insensé.
2 Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
Comme le passereau va voltigeant, et l'hirondelle volant ainsi la malédiction non méritée n'atteint pas.
3 Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
Au cheval le fouet, à l'âne le mors, et au dos de l'insensé le bâton.
4 Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
Ne réponds pas à l'insensé selon sa folie, de peur de lui ressembler toi-même.
5 Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
Réponds à l'insensé selon sa folie. afin qu'il ne s'imagine pas être sage.
6 Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
Il se coupe les pieds, s'abreuve de peines celui qui charge un fou d'une mission.
7 Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
Les jambes d'un perclus sont pendantes; telle est une sentence dans la bouche des fous.
8 Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
Lancer une pierre avec la fronde, c'est accorder des honneurs à un insensé.
9 Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
Une épine que tient levée un homme ivre, c'est une sentence dans la bouche des fous.
10 En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
Tel un archer qui blesse chacun, tel est celui qui soudoie des fous, et soudoie tout venant.
11 Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
Comme le chien retourne à ce qu'il a vomi, ainsi l'insensé réitère sa folie.
12 När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
Vois cet homme qui s'imagine être sage! Il y a plus à espérer d'un insensé que de lui.
13 Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
Le lâche dit: « J'entends sur le chemin le rugissant, il y a un lion dans la rue! »
14 En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
La porte tourne sur ses gonds, et le lâche dans son lit.
15 Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
Le lâche plonge sa main dans le plat, il a peine à la ramener à sa bouche.
16 En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
Le lâche se trouve plus sage que sept hommes qui répondent avec jugement.
17 Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
Il prend un chien par les oreilles, celui qui en passant s'échauffe pour une querelle qui n'est pas la sienne.
18 Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
Tel un furieux qui décoche des traits, et des dards mortels,
19 Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
tel est l'homme qui trompe son prochain, puis dit: « N'ai-je pas badiné? »
20 Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
Faute de bois le feu s'éteint; ôtez le médisant, la querelle cesse.
21 Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
Le charbon donne de la braise, et le bois des flammes, et l'homme querelleur allume la dispute.
22 Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
Les propos du rapporteur sont comme des friandises; ils s'insinuent jusqu'au fond des entrailles.
23 En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
De l'argent brut appliqué sur un têt, c'est le feu sur les lèvres, et la malice dans le cœur.
24 Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
Dans ses discours l'ennemi dissimule, mais dans son âme il s'apprête à tromper.
25 Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
Prend-il un ton gracieux, ne te fie pas à lui, car sept abominations sont dans son cœur.
26 Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
La haine se cache sous un faux semblant, mais sa malice se découvre dans l'assemblée.
27 Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
Qui creuse une fosse, y tombe, et la pierre revient sur celui qui la roule.
28 En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.
La langue fausse hait ceux qu'elle va perdre, et la bouche flatteuse prépare la ruine.

< Ordspråksboken 26 >