< Ordspråksboken 25 >

1 Desse äro ock Salomos Ordspråk, hvilka här tillsatt hafva Hiskia män, Juda Konungs.
Dies sind auch Sprüche Salomos, die hinzugesellt haben die Männer Hiskias, des Königs Judas.
2 Det är Guds ära ena sak fördölja; men Konungars ära är ena sak utransaka.
Es ist Gottes Ehre, eine Sache verbergen; aber der Könige Ehre ist's, eine Sache erforschen.
3 Himmelen är hög, och jorden djup; men Konungars hjerta är oransakeligit.
Der Himmel ist hoch und die Erde tief; aber der Könige Herz ist unerforschlich.
4 Man kastar bort slagget ifrå silfret, så varder der ett rent käril utaf.
Man tue den Schaum vom Silber, so wird ein rein Gefäß draus.
5 Man kastar ett ogudaktigt väsende bort ifrå Konungenom, så varder hans säte med rättfärdighet befäst.
Man tue gottlos Wesen vom Könige, so wird sein Thron mit Gerechtigkeit bestätiget.
6 Pråla icke för Konungenom, och träd icke fram der de store stå.
Prange nicht vor dem Könige und tritt nicht an den Ort der Großen.
7 Ty det är dig bättre, när man till dig säger: Gack hitupp; än att du skulle för Förstanom förnedrad varda, det din ögon se måste.
Denn es ist dir besser, daß man zu dir sage: Tritt hie herauf! denn daß du vor dem Fürsten geniedriget wirst, daß deine Augen sehen müssen.
8 Var icke hastig till att träta: ty hvad vill du sedan göra, när din nästa dig skämt hafver?
Fahre nicht bald heraus zu zanken; denn was willst du hernach machen, wenn du deinen Nächsten geschändet hast?
9 Handla dina sak med din nästa, och uppenbara icke ens annars hemlighet;
Handle deine Sache mit deinem Nächsten und offenbare nicht eines andern Heimlichkeit,
10 På det att den det hörer icke skall tala dig illa till, och ditt onda rykte icke återvänder.
auf daß dir's nicht übel spreche, der es höret, und dein böses Gerücht nimmer ablasse.
11 Ett ord i sinom tid taladt är såsom ett gyldene äple uti silfskålom.
Ein Wort, geredet zu seiner Zeit, ist wie güldene Äpfel in silbernen Schalen.
12 Den som en visan straffar, och han lyder honom, det är såsom en gyldene örnaring, och ett gyldene halsband.
Wer einen Weisen straft, der ihm gehorcht, das ist wie ein gülden Stirnband und gülden Halsband.
13 Lika som snököld i andstiden, så är ett troget bådskap honom, som det sändt hafver, och vederqvicker sins herras själ.
Wie die Kälte des Schnees zur Zeit der Ernte, so ist ein getreuer Bote dem, der ihn gesandt hat und erquickt seines HERRN Seele.
14 Den der mycket talar, och håller intet, är såsom ett moln och väder utan regn.
Wer viel geredet und hält nicht, der ist wie Wolken und Wind ohne Regen.
15 Genom tålamod varder en Förste blidkad, och en len tunga stillar hårdhetena.
Durch Geduld wird ein Fürst versöhnet, und eine linde Zunge bricht die Härtigkeit.
16 Finner du hannog, så ät så mycket som behöfves af honom, att du icke för mätt varder, och spyr det ut.
Findest du Honig, so iß sein genug, daß du nicht zu satt werdest und speiest ihn aus.
17 Drag din fot tillbaka ifrå dins nästas hus; han måste ledas vid dig, och varda dig vred.
Entzeuch deinen Fuß vom Hause deines Nächsten, er möchte dein überdrüssig und dir gram werden.
18 Den som emot sin nästa falskt vittnesbörd talar, han är ett spjut, svärd och skarp pil.
Wer wider seinen Nächsten falsch Zeugnis redet, der ist ein Spieß, Schwert und scharfer Pfeil.
19 Föraktarens hopp i nödenes tid är såsom en rutten tand, och en oviss fot.
Die Hoffnung des Verächters zur Zeit der Not ist wie ein fauler Zahn und gleitender Fuß.
20 Den för ett bedröfvadt hjerta visor qväder, det är såsom en sönderrifven klädnad om vintren, och ättika på krito.
Wer einem bösen Herzen Lieder singet, das ist wie ein zerrissen Kleid im Winter und Essig auf der Kreide.
21 Hungrar din ovän, så spisa honom med bröd; törstar han, så gif honom vatten dricka;
Hungert deinen Feind, so speise ihn mit Brot; dürstet ihn, so tränke ihn mit Wasser.
22 Ty du samkar kol tillhopa uppå hans hufvud, och Herren vedergäller dig det.
Denn du wirst Kohlen auf sein Haupt häufen; und der HERR wird dir's vergelten.
23 Nordanväder gör storm, och en hemlig tunga gör ett oblidt ansigte.
Der Nordwind bringet Ungewitter, und die heimliche Zunge macht sauer Angesicht.
24 Det är bättre att sitta uti en vrå på taket, än när en trätosamma qvinno i ett stort nus.
Es ist besser im Winkel auf dem Dache sitzen denn bei einem zänkischen Weibe in einem Hause beisammen.
25 Ett godt rykte utaf fjerran land är lika som kallt vatten ene törstigo själ.
Ein gut Gerücht aus fernen Landen in wie kalt Wasser einer durstigen Seele.
26 En rättfärdig, som för enom ogudaktigom faller, är såsom en rörd brunn och en förderfvad källa.
Ein Gerechter, der vor einem Gottlosen fällt, ist wie ein trüber Brunnen und verderbte Quelle.
27 Den som för mycken hannog äter, det är icke godt; och den svår ting utransakar, det varder honom för svårt.
Wer zu viel Honig isset, das ist nicht gut; und wer schwere Dinge forschet, dem wird's zu schwer.
28 En man, som sin anda icke hålla kan, han är såsom en öppen stad utan murar.
Ein Mann, der seinen Geist nicht halten kann, ist wie eine offene Stadt ohne Mauern.

< Ordspråksboken 25 >