Ordspråksboken 23
1 När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
When thou sittest to eat with a ruler, thou shalt consider well, what is before thee;
2 Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
And shalt put a knife to thy throat, if, of great appetite, thou art:
3 Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
Do not crave his dainties, for, the same, are deceitful food.
4 Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
Do not toil to get wealth, of thine own understanding, forbear:
5 Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
Wilt thou let thine eye fly thereupon, when it is nothing? for it will, surely make, itself wings, Like an eagle, will it wing its way across the heavens.
6 Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
Do not eat the food of him that hath a begrudging eye, neither crave thou his dainties;
7 Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
For, just as he hath thought in his own mind, so, he is: Eat and drink! he may say to thee, but, his heart, is not with thee.
8 Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
As for thy morsel thou hast eaten, thou shalt vomit it, so shalt thou waste thy things so sweet.
9 Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
In the ears of a dullard, do not speak, for he will despise the good sense of thy words.
10 För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
Do not move back the ancient boundary, and, into the fields of the fatherless, do not enter;
11 Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
For, their near of kin, is strong, he, will plead their cause with thee.
12 Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
Bring, to correction, thy heart, and thine ears, to the sayings of knowledge.
13 Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Do not withhold, from a child, correction, When thou smitest him with the rod, he shall not die:
Thou, with the rod, shalt smite him, and, his soul from hades, shalt thou deliver. (Sheol h7585)
15 Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
My son! if thy heart be wise, my heart shall rejoice, even mine.
16 Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
So shall my reins exult, when thy lips speak the things that are right.
17 Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
Let not thy heart be envious of sinners, only of the reverence of Yahweh, all day long;
18 Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
For surely there is a future, and, thine expectation, shall not be cut off.
19 Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
Hear, thou, my son, and be wise, and lead forward, in duty, thy heart.
20 Var icke ibland drinkare och slösare;
Do not be among them who tipple with wine, —among them who are gluttons;
21 Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
For, the tippler and the glutton, shall come to poverty, and, rags, shall Slumber put on!
22 Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
Hearken to thy father here, who begat thee, and despise not, when she is old, thy mother.
23 Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
Truth, buy thou, but do not sell, wisdom, and correction, and understanding.
24 Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
Greatly shall exult, the father of a righteous man, and, he that begetteth a wise son, shall rejoice in him:
25 Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
Rejoice shall thy father and thy mother, yea she, shall exult, who bare thee.
26 Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
Oh give, my son, thy mind unto me, and let, thine eyes, observe, my ways;
27 Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
For, a deep chasm, is the unchaste woman, and, a narrow pit, the female unknown;
28 Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
Yea, she, as for prey, lieth in wait, and, the treacherous among mankind, she causeth to abound.
29 Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
Who hath woe? Who hath outcry of pain? Who hath contentions? Who hath complaining? Who hath needless wounds? Who hath dullness of eyes?
30 Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
They who tarry over wine, they who go in to search for mixed wine.
31 Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
Do not look on wine when it becometh red, when it giveth in the cup its sparkle, glideth down smoothly.
32 Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
Its after effect, is that, like a serpent, it biteth, and, like a viper, it doth sting.
33 Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
Thine eyes, will see strange women, and, thy heart, will speak perverse things:
34 Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
So shalt thou become, as one lying down in the heart of the sea, —or as one lying down on the top of the mastgear:
35 De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
They smote me—I felt no pain, They struck me down—I noticed it not, —When shall I wake up? I will go on, I will seek it, again!
